Ohälsotal på bättringsvägen

Siffrorna avspeglar tydligt den åtstramning som varit, idag är det inte längre en självklar rättighet att vara sjukskriven. Den utvecklingen är bra, vi hade ett system som var alldeles för frikostigt, det var legio att man kunde sjukskriva sig för minsta lilla eller till och med sådant som egentligen inte var sjukdom alls, såsom konflikter på jobbet. Att man stramat upp gör att försäkringen återförts till det som den var tänkt att ta hand om och som den finns för, nämligen ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom som innebär att man inte kan arbeta. Sjukförsäkringen är en försäkring som alla andra, man ansöker om att få utnyttja den. Försäkringsgivaren, i detta fall Försäkringskassan, medger eller avslår ansökan, skillnaden mot andra försäkringar som hemförsäkring eller bilförsäkring är i grund och botten inte så stor. De fungerar efter samma princip, att den ekonomiska risken fördelas över många. Tyvärr finns det en baksida av att antalet sjukskrivningar går ned i takt med att Försäkringskassan gör hårdare bedömningar, det är de enskilda som drabbas. På tre år har andelen som får avslag ökat från 1,5 till 1,9 procent. Den som varit hemma från jobbet och först långt i efterhand får besked om att sjukskrivningen underkänns kan inte påverka bedömningen med exempelvis nya intyg eller undersökningar. Inte heller kan man göra hemmavaron ogjord, ens tid och arbetskraft kan man inte lagra. Det gör att det måste ställas hårda krav på Försäkringskassan att ha korta handläggningstider. Det bör också diskuteras vilket ansvar läkarkåren och deras arbets- eller uppdragsgivare - landstingen - har. Ett dåligt skrivet intyg som inte håller för prövning på grund av slarv eller oklarheter kanske skall kunna vara skadeståndsgrundande för den enskilde som drabbas. För att ytterligare sänka sjuktalen och hjälpa alla sjuka tillbaka snabbare borde systemet att sjukvård och sjukpenning betalas av olika organ ses över. Landstingens bristande snabbhet höjer sjuktalen medan folk tvingas stå i kö och vänta på vård eller utredning. Den bistra verkligheten är att landstingen sparar pengar på att inte ge vård i tid trots att samhällets totala kostnader ökar. En reform på det området är inte bara en biljett till sänkta sjuktal och sparade pengar. Det är framför allt en humanistisk reform som är bättre för alla sjukskrivna som lider, får sänkt inkomst och kanske till och med hinner mista sin sjukpenning för att det tagit för lång tid att få vård.

Ohälsotal på bättringsvägen

Det rapporteras att antalet personer som ansöker om sjukpenning hos Försäkringskassan sjunker kraftigt. För tre år sedan var det 229 000 personer som ansökte om sjukpenning under första kvartalet i år var de 45 000 färre.