Objuden gäst under sommarstugan

När sommargästerna flyttat ut, flyttar grävlingen in. Under sommarstugor med torpargrund kan en grävlingsfamilj bygga sitt vinterbo ifred. Har man otur förstör den både sommarhusets isolering, ventilation och elkablar.

Objuden gäst. Grävlingsgryt under sommarhuset behöver inte innebära någon fara. Men när grävlingarna gräver sönder isolering, kablar eller på annat sätt förstör huset kan man behöva jaga bort dem. Foto: Anna Lefvert

Objuden gäst. Grävlingsgryt under sommarhuset behöver inte innebära någon fara. Men när grävlingarna gräver sönder isolering, kablar eller på annat sätt förstör huset kan man behöva jaga bort dem. Foto: Anna Lefvert

Foto:

Västervik2005-10-31 00:25
Jag hittade ett hål i trädgården till sommarstugan första hösten efter att vi köpt huset. Ett gammalt övergivet gryt, perfekt att hälla ned sten, grus och gammal jord som skulle bytas ut mot ny i rabatterna. Trodde jag. Hålet visade sig nämligen vara en grävlingfamiljs vinterbostad, och när vi flyttat för sommaren och grävlingarna skulle flytta in blev de inte glada över att finna sin vinterbostad igenbommad. De gick bärsärkargång i trädgården och hittade snart en annan ingång till sitt hus. När jag kom tillbaka våren därpå återställde jag rabatterna och sedan dess har kampen om trädgården fortsatt.
Berättar man för vänner och bekanta att man fått en grävlingsfamilj under huset får man ofta starka reaktioner och dessutom höra historier om hur grävlingar biter tills benen krasar.
- Att de biter tills benen krasar är en myt som är väldigt utbredd här i Sverige. Många är rädda för grävlingar här, men i andra länder har man ett helt annat förhållande till dem, säger Andreas Seiler på SLU, Grimsö Forskningsstation.
- Det finns många berättelser om grävlingar som blivit tama i till exempel Danmark, men här i Sverige skulle vi nog aldrig komma på tanken att ta hand om övergivna grävlingsungar.

Andreas Seiler är en av få forskare i Sverige som studerat grävlingar, och han menar att det inte finns några skäl att vara rädd för sin egen skull.
- Jag känner inte till ett enda fall där en grävling attackerat en människa. Grävlingar jagar inte, så de ser inte heller katten, hunden eller ett litet barn som något byte, säger han.
- De är inga aggressiva djur. Myten om deras bett kommer antagligen från jakt där de varit väldigt stressade och kämpat för sina liv. Då kan de bita väldigt hårt, men det kan en älg, eller en hund också göra. Och grävlingen har inte några vassa tänder.

Grävlingen räknas visserligen till rovdjuren, men den grävlingsart som finns i Europa har för länge sedan slutat jaga och har i stället blivit en allätare vars föda till stora delar består av daggmask och insektslarver. Det är också orsaken till att de kan göra skada i trädgårdar med uppgrävda rabatter och gräsmattor.
Men grävlingar kan också göra skada på hus. När de bygger vinterbo under en sommarstuga kan de skada såväl isolering under golv som ledningar och ventilation. Har man riktigt otur gräver de så mycket att huset kan sätta sig, men det tillhör inte vanligheterna. Oftast väljer grävlingarna ut ett hus med torpargrund som det lätt går att ta sig in under. Forskarna har dock hittat grävlingsgryt i flera våningar under mark, även om det är ovanligt.

Har man otur gräver grävlingen sönder isolering under golvet eller skadar ledningar. Vanligare är att ventilationen under huset försämras när grävlingen drar in löv och torrt gräs för att bygga sitt bo.
- Det är nästan enbart sommarstugor som står oanvända under vinterhalvåret som får dessa problem. Grävlingar är nämligen väldigt störningskänsliga och så fort de märker att någon bor i huset ger de sig av, säger Andreas Seiler.
Står huset tomt är det dock fritt fram att bygga ett ordentligt vinterbo där honan i familjen kan föda sina ungar. Ungarna föds tidigt på våren och börjar sen göra små utflykter i början av sommaren. När sommarsäsongen kommer och husägaren flyttar in är det ändå dags för grävlingarna att ge sig av till ett sommarbo. Och när sedan hösten kommer flyttar grävlingarna tillbaka till sin vinterbostad under sommarhuset.
- Bästa sättet att bli av med grävlingarna är att störa dem. Om man inte kan vara i sommarstugan under vintern kan man lämna en radio på, råder Andreas Seiler.

Människourin kan också vara avskräckande. Djur revirmarkerar ju ofta med urin, så kissar man ute på tomten markerar man för grävlingen att reviret inte längre är ledigt.

Det går också att fånga grävlingar i fällor, eller helt enkelt skjuta dem. I vissa kommuner kan man få hjälp med detta. Men Andreas Seiler menar att det sällan får avsedd effekt.
- Är det ett bra gryt kan man vara säker på att få in nya grävlingar när de gamla är borta. Det dröjer bara ett par veckor så har en ny grävlingsfamilj flyttat in.
- Vill man bli av med grävlingarna måste man se till att störa dem eller täppa igen grytet ordentlig så att de inte kan ta sig in.
Att man fått grävlingar under sommarstugan behöver dock inte alltid innebära problem, menar Seiler. Om man inte kan upptäcka några skador på huset, eller har andra problem tycker han inte att man behöver göra något åt dem.
- Man får fundera över om de verkligen måste bort. Så länge de inte förstör något kan man lika gärna låta dem bo kvar. Jag skulle själv tycka att det var en tillgång att ha grävlingar under huset, säger Andreas Seiler.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om