Nynazistiska symboler infekterat ämne

Det finns tydliga tecken på att nynazism och främlingsfientlighet riskerar att sprida sig till Västerviks kommun. Det skrev VT om i gårdagens tidning.
Lena H Nimhed, rektor på Åbyskolan i Gamleby, är en av de personer som valt att uppmärksamma problemen. På ett föräldramöte i höstas informerade hon om hur skolan arbetar och vilka nazistiska och rasistiska symboler som inte är tillåtna.
Men reaktionerna blev inte bara positiva. Diskussionen på Åbyskolan resulterade bland annat i en hård debatt på insändarsidorna i VT, där skolan beskylldes för att förbjuda nationella symboler som inte har något med nynazism att göra.
Svenska flaggan, ors hammare, svarta kängor och tröjor med svenska nationalsången på är några exempel på kläder och symboler som det sades att elever inte fick bära. Men, säger Lena H Nimhed, det har aldrig varit tal om att förbjuda andra symboler än de som också är förbjudna enligt svensk lag.
? Vi har inga egna regler utan följer de lagar som finns i samhället i stort. Jag vet inte var de här uppgifterna kommer ifrån, men de är fel.
På Åbyskolan i Gamleby finns det en liten grupp elever som har främlingsfientliga åsikter och som genom val av kläder och symboler uttrycker sina ståndpunkter. Det kan handla om sifferkombinationer och bokstäver med särskilda betydelser och om kläder och skor som fått symbolisera just nynazism och rasism.
På den punkten är Åbyskolan inte annorlunda än andra skolor i Sverige. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet har ungefär sju procent av landets elever på högstadiet och gymnasiet varit i kontakt med nynazistiska eller rasistiska organisationer, samtidigt som två procent anser att det är möjligt att förintelsen aldrig har ägt rum. Omkring fem procent av eleverna uttrycker intolerans mot muslimer, judar eller homosexuella.

Det som dock skiljer Åbyskolan från många andra skolor är att rektor och lärare här har valt att aktivt arbeta mot de här tendenserna. Istället för att sitta tysta och hoppas på att problemen ska försvinna uppmärksammar och diskuterar nu skolan frågor om främlingsfientlighet och nynazism med eleverna. Det kan handla om just diskussioner om olika symboler, men också om föreläsningar med avhoppade nynazister eller överlevande från förintelsen.
? Hade inte Åbyskolan nämnts i insändarna i VT hade det här inte varit någon stor fråga. Att vi arbetar med de här frågorna är bara en del av vårt vanliga arbete, säger Lena H Nimhed.

Exempel på symboler som är olagliga att bära, både i skolan och på andra platser i samhället, är hakkorset och svastikan, den tyska örnen och de tre sjuorna i tecknet triskelon.
Samtidigt finns det en rad symboler som inte är olagliga, men som många skolor och kommuner anser vara mindre lämpliga att bära. Det kan vara kombinationer av vissa klädesplagg eller symboler och tecken som används av nynazistiska och rasistiska organisationer.
? Det enda vi som skola kan göra är att diskutera med eleven vad dessa symboler står för. De handlar mycket om hur man bär dem och i vilket sammanhang de finns. Men i slutändan är det upp till föräldrarna att avgöra vad deras barn får och inte får ha på sig, säger Lena H Nimhed och fortsätter:
? Vi går inte aktivt omkring och granskar vad eleverna har på sig, men om vi märker något så tar vi tag i problemet. Det handlar inte om att jaga, döma och straffa elever, utan om att medvetandegöra vad olika symboler egentligen står för.

Bland eleverna på Åbyskolan är nynazism ingen stor fråga. De elever VT har pratat med säger alla det finns problem, men att det bara handlar om ett fåtal personer som inte gör så mycket väsen av sig. Främlingsfientliga symboler är inget man ser särskilt ofta, och många elever har också fått information om vilka symboler som enligt lagen är förbjudna.

Andra skolor i kommunen arbetar på liknande sätt som Åby-
skolan gör. Problemen ser olika ut på olika skolor, men att diskussion och samtal är viktigare än förbud är alla överens om.
? Även om eleven har en olaglig symbol på sig väljer vi att först prata med eleven och föräldrarna, säger Hans Hansson, rektor på Ankarsrums skola.
Även Billy Palmquist, rektor på Ellen Keyskolan, är inne på samma spår:
? Det viktiga är inte symbolerna i sig själva, utan i vilket sammanhang de används. Därför är diskussion viktigare än konfrontation.
På Överrumsskolan polisanmäler man elever med olagliga symboler direkt, men rektor Håkan Lerman poängterar samtidigt hur viktigt det är att prata med eleven så att denne vet vad som gäller. Detsamma gäller på Ludvigsborgsskolan.
? Vi har alla en skyldighet att anmäla de brott vi ser, så det är inget snack om saken, säger rektor Jan Ögren.

Nynazistiska symboler infekterat ämne

På Åbyskolan arbetar personalen aktivt mot främlingsfientlighet.