Urban Wahlberg hoppas att flygplatsen ska få fortsätta vara en flygplats, och ser stora utvecklingsmöjligheter inför framtiden.
Urban Wahlberg är redan väl bekant med sin nya arbetsplats. Under många år har han inom ramen för företaget Drone Center Sweden varit ansvarig för drönartester där.
När vi träffar honom sitter han i flygledartornet och övervakar ett utländskt företags tester av en innovativ drönarmodell, som förhoppningsvis ska kunna användas inom sjukvård så småningom.
Och även om han nu har en ny roll så är han positiv till att flygplatsen fortsätter att användas till tester.
– Det är kul att internationella kunder har börjat få upp ögonen för oss. Att de kan flyga in till flygplatsen och göra sina tester gynnar ju alla som verkar här. Det gynnar även kommunen att man får in nya företag som är inne här och jobbar, och det kommer in pengar på olika sätt.
Med en bakgrund som bland annat arméflygare inom flygvapnet, divisionschef, flygsäkerhetsofficer i helikopterflottiljen och Natocertifierad lärare på skolor och flygbaser i England, är Urban Wahlberg tveklöst lämpad för uppdraget. Men i sin nya roll kommer han inte att kunna ta några egna beslut om flygplatsens framtid.
– Mitt uppdrag handlar om att säkerställa Transportstyrelsens och myndigheternas krav. Exakt vad det innebär beror förstås på kommunens ambitionsnivå för flygplatsen. Jag kan inte bestämma att vi ska förlänga banan eller sätta upp ett staket runt, till exempel. Men jag kan naturligtvis föreslå saker som gör att flygplatsen får en bättre kvalitet.
När elflyget blir ett etablerat transportsätt tror Urban Wahlberg att Västerviks flygplats kan vara lämplig för passagerartrafik. Planen är inte så stora så banan behöver inte vara så lång.
Något som ibland diskuteras, är möjligheten att återuppta den sedan länge nedlagda passagerartrafiken från Västerviks flygplats.
– Det skulle i så fall vara när elflyget kommer. De flygplanen kommer ju inte att kunna vara så hemskt stora och då kommer längden på vår bana att räcka till.
Han ser också en poäng i att flygplatsen bevaras som just en flygplats, med möjlighet till instrumentinflygning utan flygtrafikledning.
– Det innebär att man inte drar på sig en massa kostnader med flygtrafikledning och räddningstjänst och sånt där. Men man kan ändå landa när det är betydligt sämre väder än vad det är idag.
Nyligen har banan på Västerviks flygplats förlängts. Därför vore det dumt att inte fortsätta satsa på den som just en flygplats, tycker nye flygplatschefen Urban Wahlberg.
I Hultsfred har stora delar av flygplatsen byggts om till solcellspark, vilket drastiskt har ändrat användningsområdet. Liknande önskemål framförs ibland för Västerviks flygplats, men Urban Wahlberg är inte positiv till idén.
– Om man nu har satsat på att förlänga banan och lagt pengar på det så ska man väl utnyttja den till det som den är avsedd för.
I stället tror han att samarbete med, förutom företag, olika lärcenter som Campus Västervik, Linnéuniversitetet och Linköpings Universitet, kan utvecklas ännu mer än i dag.
– Jag har föreslagit att det skulle inrättas ett fjärde, frivilligt år på gymnasiets teknikprogram, som kunde inriktas mot drönarteknik. Även Campus skulle kunna erbjuda drönarutbildningar med riksintag. Jag tittar även på att utbilda piloter och tekniker, kanske ihop med Linköpings flygklubb som har en godkänd skola för utbildning av piloter.
Urban Wahlberg trivs i flygledartornet där han bland annat övervakar tester av drönare.
Frågan om flygplatsens vara eller inte vara är förstås också aktuell i skenet av oroligheterna i närområdet.
– Kanske borde man titta lite på hur man ska förbereda sig för det värsta. Hur man ska blockera banan för att hindra någon att landa. Och flygplatsen används ju redan nu i övningsverksamheten.
Att Urban Wahlberg fastnade för just flyget, och sedan kom att flyga hela sitt yrkesverksamma liv, var inget annat än en slump.
– Jag skulle egentligen bli jägmästare, men så gjorde jag lumpen och sen sökte jag arméflyget och kom med där. Så jag var uppe i Boden och jobbade vid Norrbottens arméflygbataljon i sex år innan jag flyttade hem till Linköping omkring 1990.
Han har dock inte flugit sedan han pensionerades vid 56 års ålder, efter ett år på övertid.
– De ville inte ha gubbar i luften efter 55, säger han och skrattar.
Att han slutade flyga handlade även om en överenskommelse med hustrun.
– Hon sa att “nu har du överlevt i så många år, kan det inte räcka nu?”.
Nu letar paret bostad i Västerviks kommun, men än har de inte hittat rätt.
– Vi är lite kräsna, vi bor så fint på landet utanför Linköping, vid en sjö. Men det finns ju många fina ställen i Västervik också.
I dag är Urban Wahlberg 68 år men att sluta jobba finns inte på kartan.
– Jag kan inte bara sätta mig i en gungstol och vänta på att dö. Tycker man det är kul att jobba så tycker jag att man ska fortsätta göra det på ett eller annat sätt. Och det tycker jag.
Västerviks flygplats.
Västerviks flygplats.