Nyckeln till minnet finns hos dig själv
Glömska är både en välsignelse och ett gissel. Stress kan ge minnesluckor, åldrande likaså. Tack och lov går det att träna upp minnet - det behöver oftast bara lite hjälp på traven.
Foto:
- Det som händer oss under de åren är ofta saker som vi är med om för första gången, unika händelser, som vi därför minns extra bra, säger Sven Å Christianson, professor i psykolog vid Stockholms universitet.
Att vi minns dem så tydligt beror på att vi har massor med ingångar, minneskrokar, till de här händelserna. Minnet sitter nämligen både i kroppen och hjärnan och det påverkas av våra sinnen. Känslor, synintryck, lukter och smaker sorteras in i hjärnan. Om du senare känner samma lukt eller smak kan du, medvetet eller omedvetet, komma ihåg den specifika händelsen.
Händelser som vi inte upplever lika starkt har vi mycket svårare att minnas.
Anna Derwinger, psykolog och minnesforskare, förklarar att vi har flera olika typer av minnen.
- Om man vill få bättre förmåga att minnas nya saker, till exempel ett nytt namn eller en ny kod, så ska man ta fasta på att minnen som fylls med flera tankar och sinnesintryck fastnar bättre, säger hon.
Minnets lagringskapacitet är enorm, hårddisken blir inte full. Problemet är att hitta fram till minnena. Genom att organisera tillvaron och skapa många sökvägar så underlättar vi för oss själva att minnas.
- Det kan räcka med att koncentrera sig på vad man gör när man låser dörren och stoppar nyckeln i bakfickan. Men är du upprörd, eller kanske berusad, har du mycket svårare att minnas var du gjorde av nyckeln, säger Sven Å Christianson.
Man kan grovt säga att vi minns i olika steg. Först allt som vi håller i huvudet just nu, medan vi tänker på det; korttidsminnet som ständigt behöver eldas på för att vara aktivt.
Nästa steg är arbetsminnet som både kan hålla reda på informationen och bearbeta den. Här associerar vi till olika saker och vi håller igång flera processer i hjärnan samtidigt.
Först efter det kommer vi till det medvetna långtidsminnet som består av flera delar. Dels av den allmänna kunskap som vi delar med många andra, det semantiska minnet, dels det individuella minnet som kallas för det episodiska minnet.
- Semantiskt minne är att veta vilket år Olof Palme blev skjuten. Episodiskt minne är att minnas vad du själv gjorde när du fick reda på att han var skjuten. Du kanske låg i badet eller satt och åt köttbullar, säger Anna Derwinger.
Minnet är ålderskänsligt, det märks redan i 40-årsåldern. Arbetsminnet, förmågan att tänka i många led samtidigt, försämras något. Dessutom får vi ett lägre mentalt tempo. Vi kan inte ta in lika mycket information per sekund som vi kunde när vi var yngre och har också svårare att sålla bort störande oväsentligheter. Blir hörsel och syn sämre påverkar det också minnet negativt.
- Men det finns fördelar med att bli äldre också. Vi får vidare referensramar och ett större semantiskt minne, allmänminne, att förankra ny kunskap i, säger Anna Derwinger.
Forskning har visat att första steget till bättre minne är att bli medveten om HUR man tänker när man minns något. Minnesstrategin, vilka tekniker och knep man använder för att minnas, är det avgörande och den går att träna upp.
Så jobbar vi med nyheter