Nya regler skapar problem för kommunen
De nya arbetstidsregler som infördes vid årsskiftet kostar socialnämnden miljoner i extra personalkostnader. Sämre flexibilitet, svårare att lägga scheman och ökade kostnader är nackdelar som kritiker till de nya reglerna för fram.
Vikarier. Malin Jansson och Maria Molin är vikarier på boendet på Fabriksgatan. För dem innebär de nya reglerna både att de måste tacka nej till jobb och att timmarna blivit fler.FOTO: MATILDA AHL
Foto:
Och reglerna har redan fått stora konsekvenser. Två och halv miljon kronor dyrare beräknar nämnden att personalkostnaderna blir i år - något som nästan enbart beror på den nya lagstiftningen.
- Men vi vet ännu inte var notan slutar. Det kan både bli dyrare och billigare än de 2,5 miljoner som vi nu sett att det kostar. Men pengarna finns avsatta i budgeten så vi klarar det här, säger socialchefen Jörgen Olsson.
Enligt reglerna får ingen anställd längre jobba mer än 48 timmar i snitt per vecka, han eller hon måste ha minst elva timmars dygnsvila och all jour räknas numera som arbetstid. Konsekvensen blir att det krävs fler inhoppare och vikarier på många vårdenheter.
- Särskilt på helgerna måste vi få personalförstärkning. Då måste minst fyra personer jobba och då räcker inte ordinarie personal till, säger Åsa Åhlin, anställd på handikappomsorgens boende på Fabriksgatan i Västervik och styrelsemedlem i fackförbundet Kommunals lokala avdelning.
Socialnämnden tänker utvärdera de nya reglerna i april eller maj. Då ska politikerna diskutera hur regelverket har slagit och vad kostnaderna slutligen blir.
Men för personalen verkar svaret redan vara klart. Någon succé är de nya reglerna knappast - trots att de tagits fram just för att skydda personalen.
- Det är en skrivbordsprodukt anpassad för människor som jobbar 8 till 16 och inte för oss som jobbar mer oregelbundet, säger Åsa Åhlin.
Detsamma säger Britta Elfström, ansvarig för handikappomsorgen i Västervik.
- Visst har det här påverkat oss. Dels ökar kostnaderna, dels är det är ett stort problem med mindre flexibilitet, säger hon.
På handikappomsorgens boende på Fabriksgatan i Västervik uppfattas reglerna som nästan enbart negativa. Det säger Rolf E Johansson, som jobbar på boendet.
- Varken personalen eller boende ser nyttan med reglerna. Det har blivit svårare för oss att påverka vilka tider vi ska jobba, säger han.
Och för vikarierna på boendet innebär reglerna att de ibland måste tacka nej till erbjudna jobb.
- Det känns ju alltid konstigt att tvingas tacka nej till jobb bara för att man inte vilat tillräckligt mycket. Men samtidigt innebär reglerna också att vi fått fler timmar vi jobbar och det är ju positivt för oss, säger vikarien Malin Jansson.
Nu pågår diskussionerna hur de nya reglerna på bästa sätt ska kunna anpassas till verkligheten. Organisationen Sveriges kommuner och landsting diskuterar centralt med facket om hur man ska kunna öka flexibiliteten.
Ett sätt kan vara att de elva timmarna som krävs i dygnsvila räknas ut genom att ta genomsnittet under en längre tidsperiod, precis som man gör med den maxgräns på 48 timmar arbetsvecka som finns i regelverket.
- Då skulle man kunna jobba mer under några dagar och kompensera genom att arbeta mindre andra dagar. Så har man löst det i Kristianstad, säger Stellan Jergil på Västerviks kommun och fortsätter:
- Men de riktiga samtalen förs just nu på centralt håll. I Västervik har samtalen inte kommit så långt än, men vi hoppas hitta lösningar som passar i verksamheterna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!