Nya mÄtt gör lekplatsen sÀkrare

Varje Ă„r sker cirka 16 000 olyckor pĂ„ lekplatser runt omkring i Sverige. - I ungefĂ€r hĂ€lften av fallen har olyckorna förorsakats av felkomponerade lekredskap.

En tumstock Àr ett bra redskap för att kolla sÀkerheten. Hans Haralsson och Karl-Erik Henriksson diskuterar rutschbanan.Foto: Ellen Kindstrand

En tumstock Àr ett bra redskap för att kolla sÀkerheten. Hans Haralsson och Karl-Erik Henriksson diskuterar rutschbanan.Foto: Ellen Kindstrand

Foto: Ellen Kindstrand

VĂ€stervik2008-09-18 00:07
Det sĂ€ger Sven Erik Henriksson frĂ„n Svensk Lekplatskontroll. I gĂ„r var han i VĂ€stervik för att berĂ€tta om nya, striktare, regler som kommer att införas vid nybyggnation av lekplatser, samt om enkla Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att förbĂ€ttra sĂ€kerheten vid redan befintliga lekplatser. - De allra vanligaste felen i dag Ă€r att fallutrymmena Ă€r för smĂ„. MĂ„nga olyckor handlar om att barnen faller ner frĂ„n ett lekredskap och slĂ„r i nĂ„got annat som stĂ„r för nĂ€ra, eller helt enkelt slĂ„r sig dĂ€rför att underlaget Ă€r för hĂ„rt. Andra dominerande olyckor Ă€r att man fastnar med huvud, fingrar eller fötter i redskapen. Eller att snoddar kan fastna som i vĂ€rsta fall leder till stryp- och nackskador. I nĂ€stan alla fall beror olyckorna pĂ„ att tillverkaren anvĂ€nt sig av felaktiga mĂ„tt. En hel del av riskerna pĂ„ befintliga lekplatser kan dock med relativt enkla medel byggas bort, menar Sven Erik Henriksson. Farliga öppningar kan exempelvis tĂ€ppas igen. Vidare kan det handla om att flytta pĂ„ redskap som stĂ„r för nĂ€ra varandra. - Det Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ att alla redskap med en framtvingad rörelse, exempelvis gungor och karuseller, krĂ€ver extra stort fallutrymme, förklarar han.För karuseller exempelvis Ă€r det tvĂ„ meter som ska gĂ€lla enligt nya standardkrav som nu sĂ€tts pĂ„ prĂ€nt.Just i dagarna sker en omfattande revidering av standardkraven, vilket kursdeltagarna i VĂ€stervik fick viss inblick i.FörĂ€ndringen Ă€r framförallt att reglerna, i frĂ„ga om de mĂ„tt som ska gĂ€lla, blir tydligare Ă€n de varit tidigare.Grus, sand och grĂ€s Ă€r vanliga underlag pĂ„ lekplatser. Men ett annat alternativ, som Sven Erik Henriksson föresprĂ„kar, Ă€r bark.- Det eldas tyvĂ€rr ofta upp av skogsindustrin. Men det kan ju faktiskt komma till god nytta pĂ„ lekplatser. Barken dĂ€mpar effektivt stötar vid fall. Om ett barn exempelvis faller ner frĂ„n tvĂ„ och en halv meters höjd Ă€r bark lika effektivt som mjuk sjösand och bĂ€ttre och dĂ€rmed sĂ€krare Ă€n exempelvis de gummimattor som sĂ€ljs idag. FrĂ„n VĂ€sterviks kommun deltog Anders Johansson, fastighetsskötare pĂ„ Bostadsbolaget. Vartannat Ă„r besiktigar han det 80-tal lekplatser som finns runt omkring i kommunen. - VĂ„r ambition Ă€r att göra vĂ„ra lekplatser sĂ„ sĂ€kra som möjligt. Men Bostadsbolaget skulle behöva 30 miljoner per Ă„r för att underhĂ„lla alla sina fastigheter. I dag fĂ„r vi hĂ„lla till godo med 10-12 miljoner. Det innebĂ€r att Ă€ven lekplatserna fĂ„r stryka pĂ„ foten, sĂ€ger han.Kursen arrangerades av regionförbundet och riktade sig till dem som förvaltar, planerar och ansvarar för kommunernas lekplatser.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om