Faktum är att lösningen räddat ett liv, i Gamleby under början av 2021, bara några månader efter att man införde den.
Man uppskattar att ytterligare två liv, med viss säkerhet, också kunnat räddas, tack vare larmet.
Det infördes i oktober 2020 och enkelt uttryckt går det ut på att en detektor, ett brandvarnare, sätts upp i hem där man också har trygghetslarm. Larmen är kopplade till varandra och till en larmcentral i Malmö. Om larmet går kontaktar de genom trygghetslarmet den boende. Får man svar om att det brinner, eller inget svar, larmas räddningstjänsten och hemtjänsten till platsen.
Sven Tholén är utvecklingsledare på socialförvaltningen i Västerviks kommun.
– Det har fungerat fantastiskt bra, det har blivit livräddande. Jag skulle kunna säga att det är den största satsningen på säkerheten vi har gjort, sett ut ett individperspektiv, konstaterar han.
Jakob Dahlquist på räddningstjänsten är av samma åsikt.
– Det har blivit succé skulle jag säga, och generellt sätt fungerat jättebra. Det är den absolut bästa förebyggande åtgärden för att rädda liv som vi varit delaktiga i.
– Det är oerhört effektivt, även sett till kostnaden.
När vi skrev om satsningen första gången, uppgav man att det kostade 750 000 kronor totalt. I kommunen finns runt 1 100 trygghetslarm.
Kort tid efter införandet blev både socialtjänsten och räddningstjänsten uppvaktade av andra som skulle vilja införa lösningen i sina kommuner. Nu sprider sig lösningen, bland annat till Hultsfred.
Nu har socialförvaltningen tagit över hela ansvaret för att installera, kontrollera och byta batterier. Det gjorde först räddningstjänsten.
En ytterligare fördel framhäver både Dahlquist och Tholén, den om hemtjänstpersonalens arbetsmiljö.
– De är trygga i att vi också är på väg, vi larmas samtidigt som dem till ett brandlarm, de vet att vi kommer, säger Dahlquist.
– Vår personal ska inte utsätta sig själv för fara i samband med räddning. Nu vet de att räddningstjänsten är på väg och de behöver inte dryfta med sig själv om de ska gå in eller inte. Hjälpen är på väg, säger Sven Tholén.
Andelen "falsklarm" är låg, om man jämför mad andra automatlarm, konstaterar Dahlquist.
– De flesta falsklarm får vi aldrig reda på. Det kan larmcentralen reda ut med den boende, som berättar att de lagat mat så larmet har gått.