En rad rapporter och studier visar att det finns behov av en ökad och breddad kompetens i skolan och förskolan angående neuropsykiatriska svårigheter, skriver utbildningsdepartement i en promemoria, från slutet av mars i år. Attention deficit hyperactivity (ADHD) och autismspektrumtillstånd (tidigare Aspergers syndrom) är exempel på diagnoser inom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är drygt fem procent av barn och ungdomar i Sverige som har fått diagnos och det finns elever som inte har diagnos, men vars svårigheter kan misstänkas ha en neuropsykiatrisk bakgrund. I promemorian föreslås nya kunskapskrav i utbildningen för speciallärare och specialpedagoger. Detta för att säkerställa att yrkesgruppen får rätt kompetens och därmed bättre förmåga att anpassa lärmiljön utifrån elevernas förutsättningar.
Ewa Myhrén, grundskolechef i Västerviks kommun, håller med om att skolan behöver bli ännu bättre på att möta elever med neuropsykiatriska svårigheter och tycker att det är bra att man från regeringens håll lyft frågan.
– Speciallärare och specialpedagoger har mycket kunskap och viktiga kompetenser, men vi behöver jobba ännu mer med hur vi på bästa sätt kan anpassa undervisningen för alla elever. Det har vi sett vårt systematiska kvalitetsarbete.
I Västerviks kommuns grundskolor finns för närvarande särskilda undervisningsgrupper för elever med autismspektrumtillstånd.
– Grupperna är små för att eleverna ska få möjlighet till undervisning i ett mindre sammanhang. Lärare och personal har särskild kompetens för just den här gruppen elever.
Elever med ADHD får sin undervisning anpassad i klassrummet.
– Anpassningen är helt individuell utifrån den enskilda elevens behov. Det kan vara olika sätt att synliggöra tid, tekniska hjälpmedel eller att kunna göra avbrott och ta rast.
Hon säger vidare att skolan försöker möta varje individ och att lärarna är skickliga på att hitta vägar. Där är specialpedagogerna och speciallärarna ett viktigt bollplank för att komma fram till vad som ska göras.
– Alla har olika behov och eleverna ska få det stöd de behöver oavsett om de har diagnos eller inte. Det är en utmaning som jag tycker lärarna klarar bra, men som sagt, vi behöver bli ännu bättre, säger Ewa Myhrén.