Uthållighetskarta sommar
Runt Västerviks tätort, längs kusten och runt Gamleby skiftar kartan i olika nyanser av rött och orange.
Det betyder att det är områden som är känsliga för om vi skulle få längre perioder utan nederbörd, i det här fallet en månad och uppåt.
Men kartan visar också att det finns områden i Västerviks kommun inåt landet som är motståndkraftiga. Framförallt kring stora sjöar som Långsjön, nära Hjorted och Ankarsrum och Tynn i norra kommundelen.
Vilka slutsatser ska man dra av kartan?
– Att små vattendrag i de utsatta områdena kan torka ut snabbt, säger Anna Carnelius, på Vattenmyndighetens kansli.
Vattenmyndigheten skriver i ett pressmeddelande att en framtid förutspås där det visserligen blir mer nederbörd men att den inte blir jämnt fördelad över året. Vi kommer även att få mer nederbörd i form av skyfall. Bådadera innebär utmaningar.
Samtidigt säger Anna Carnelius att den karta man presenterar inte säger hela sanningen. Något som inte finns med i de modeller man använt när man gjort kartan är hur mycket vatten som hämtas ur vattendragen. Ett exempel söderut i länet är Emån. Enligt kartan ett vattendrag som ska vara motståndskraftigt. Där har man just nu stora problem med vattenståndet, på grund av att det tagits ut mer vatten än vad som runnit till.
Med hjälp av kartorna har myndigheten pekat ut 91 vattenförekomster runt om i södra Sverige där det riskerar att bli vattenbrist. Det handlar om åar och sjöar, men också grundvattenområden. Två av dem ligger i Västerviks kommun: Hjorten och Vångaren. Det är de sjöar där Västervik tar sitt dricksvatten.
Uthållighet vid vintertorka.
Senare i augusti ska Vattenmyndigheten presentera ett åtgärdsprogram för att förebygga framtida vattenbrist.
– Vattenmyndighetens roll är att ge andra myndigheter, länsstyrelser och kommuner råd om vad de kan göra, säger Anna Carnelius.
Hon räknar upp ett antal åtgärder som kommer att finnas med i paketet: Det handlar om att få ner vattenförbrukningen och att utöva tillsyn över hur mycket vatten som tas ur vattendragen. Dels se om det finns de som tar upp vatten utan att ha tillstånd, och dels övervaka om de tillstånd som finns följs.
Men det handlar också om att se till att så mycket vatten som möjligt stannar kvar. Till exempel genom att anlägga bevattningsdammar, restaurera våtmarker och att återställa grävda diken som inte längre fyller någon funktion.