2018 skedde ett sabotage på Nord Streams gaskablar utanför Bornholm. Det blev starten på ett upptrappat säkerhetsläge.
Det förändrade säkerhetsläget på Östersjön har gett nya uppgifter för övervakningsfartyget KBV 304 från Västervik. Sedan årsskiftet hjälper man till med bevakningen.
– Vi avlöser andra fartyg vid behov och har gjort enstaka insatser där, när vi är bemannade. Vårt fartyg är bara 20 meter långt och inte jättelämpat att vara ute till havs, det passar bättre för kustnära insatser, berättar Jonas Lagerström, Kustbevakningens stationschef i Västervik.
Från Händelöp, söder om Västervik, löper tre kablar på havets botten över till Ygne på Gotland. De är 96 kilometer långa och har försett ön med el i 70 år. När de gotländska vindkraftverken producerar mycket går det även el i andra riktningen, till fastlandet.
Åklagare beslagtog lastfartyget Vezhen vid Karlskrona efter ett nytt kabelbrott, utanför Gotland i Östersjön. Babords ankare verkade skadat.
Efter attentaten 2018 mot Nord Streams gasledningar utanför Bornholm uppstod ett spänt säkerhetsläge runt Östersjön. Det har ytterligare trappats upp efter sabotage mot flera undervattenskablar.
I november förra året drabbades kommunikationskablar mellan Finland och Tyskland, samt mellan Sverige och Litauen. Senare i november elkablar mellan Finland och Estland. I slutet av januari gick en kabel av mellan Lettland och Gotland.
Olika fartyg från den "ryska skuggflottan" har pekats ut som ansvariga.
Sedan dess har Nato höjt sin närvaro och Säpo utreder under rubriceringen ”grovt sabotage”.
KBV 304 är egentligen inte lämpad för uppdragen till havs.
Oljetankern Eagle S, misstänktes ha skadat undervattensförbindelse mellan Finland och Estland.
Kinesiska Yi Peng 3 ankrade i november utanför Danmark efter att kommunikationskablar slutat att fungera.
Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet som arbetar med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap.
– Vi har haft en lång mental förberedelse genom Ukraina-kriget till de faktiska händelserna här. Vi har fått förändrade arbetsuppgifter som jag under mina 20 år i Kustbevakningen inte haft tidigare, säger Lagerström.
Sedan slutet av december har Kustbevakningen förstärkt sjöövervakningen som gör att fler kustbevakningsfartyg syns till havs än tidigare.
Hur känns det att medverka i det upptrappade läget?
– Att arbeta med något som gör nytta är positivt. Det är svårt att veta vad det är, om det är små nålstick eller del av ett hybridkrig. Det känns osannolikt att de skulle tappa ankare kors och tvärs. Det styrs över våra huvuden och det mesta sker utanför Sveriges territorialgräns. Därmed är det svårt att lagföra, svarar Lagerström.
Har ni upptäckt något avvikande under era nya uppdrag?
– Nej, inget sånt. Vi övervakar och syns till. I övrigt jobbar stationens 15 personer som tidigare mest inom skärgården med övervakning av fiske och sjötrafik, säger Jonas Lagerström.