Det gamla analoga systemet, som i nuvarande form funnits i sex år, ska släckas ner. På många håll i landet rapporteras om brister i de gamla systemen, där man inte kunnat se om larmen fungerar eller ej.
– Vi har inte haft några sådana problem i vår kommun. Vi går in och provar att larmen fungerar en gång per dygn, säger Sabine Karlsson Hirttyä
Men snart är det slut med det gamla systemet. Det är många kommuner som tillsammans med Västervik nu ska hitta rätt teknik och rätt leverantör och utrustning till i runda tal 200 000 gamla och handikappade runt om i landet som idag är beroende av trygghetslarm.
Men teknikövergången är inte okomplicerad. Digitala trådlösa larmsystem har på regeringens uppdrag testats i Sjuhäradsbygden. Där har man fått byta trygghetstelefoner och simkort, samtidigt som de äldre känt sig otrygga med det nya systemet. Man har också tvingats montera nya antenner för att få täckning.
Det är kunderna som betalar för tjänsten och en rapport från Hjälpmedelsinstitutet pekar på en hel del problem. Bland annat svårigheter att sätta sig in i vilken operatör man ska välja och kanske också svårigheter med mobiltäckning och uppkoppling. Slutsatsen är att kommunen måste ta hela ansvaret för att hjälpa de äldre med att ro den här övergången i hamn. Något som också barn- och äldreminister Maria Larsson trycker på.
Från pensionärsorganisationerna är man positiv till övergången, förutsatt att kommunerna tar sitt ansvar och säkerställa trygghet i systemet. Gunnar Degerman på Sveriges Pensionärsförbund säger till SR att det är en absolut nödvändig förändring att gå över till digital teknik. De mest konkreta förbättringarna är enligt honom att utrustningen kan kontrolleras på minutnivå samt att man har möjlighet att göra ett larm när man exempelvis är på stan. Systemet gör det också möjligt att koppla samman andra trygghetstjänster.