På torsdagskvällen hade Västerviks södra jaktvårdskrets möte om den något infekterade frågan om den nya organisationen för älgjakt.
Folke Fagerlund, länsordförande för Jägareförbundet informerade om läget i länets viltvårdsdelegation, som i veckan tog beslut om att tillsätta en arbetsgrupp som än en gång ska titta på kartorna och komma till nytt beslut den 15 februari.
Det visade sig nämligen att förra beslutet om nio områden med start i januari 2012 var ogiltigt. De stora markägarna, bland annat Sveaskog, överklagade efter fel i beslutsprocessen och fick rätt. De vill ha kvar nuvarande organisation med tre områden.
- Vi har frågat både små och stora aktörer över hela länet, och jag menar att vi ska stå fast vid nio områden, säger Folke Fagerlund.
Fördelarna med den nya älgjakten är enligt Jägareförbundet den närhet som den skapar. De större markägarna varnar för byråkrati och ökade kostnader bland annat genom ökad rapporteringsskyldighet.
Eller som en av mötesdeltagarna uttryckte det:
- När ska vi hinna jaga?
Beräkningar från länsstyrelsen och de stora markägarna skiljer sig, men kostnaderna för varje skjutet djur beräknas bli upp mot 2-3 gånger högre än i dag.
Jägareförbundet har centralt sagt ja till den nya älgförvaltningen, men ser samtidigt orosmoln kopplade till finansieringen av det nya systemet.
- Det är varken hållbart eller rimligt att enbart belasta jägarna. De beslutade fällavgifterna för älg riskerar att hamna på en nivå som leder till att de blir en direkt motverkande kraft i ambitionen att nå avskjutningsmålen, menar Jägareförbundet, som uppmanar myndigheterna att se över finansieringen.
På mötet rapporterade Jan Ringenhag, ordförande i klövviltgruppen, om avskjutningen av älg och kronvilt samt observationer under årets jakt. Närmare 50 jägare deltog på mötet.