– Det handlar om att förkovra sig lite innan man ger sig ut på isen. Vi kommer till exempel prata om säkerhet och vilken utrustning man bör ha, säger Peter Wihlborg, kursledare.
Eftersom det för närvarande finns för få ledare som kan ta ut grupper på turer har man i Västervik ordnat en telefongrupp, Tjustskrinnarna. Men Peter Wihlborg berättar att den just nu är fylld till bristningsgränsen, och att det dessutom är väldigt spretigt med kunskaperna i gruppen. Om många åkare, med olika mycket erfarenhet och på olika nivåer när det gäller skridskoåkningen kommer till samma tur kan det bli väldigt ojämnt i åkningen.
– Det gäller att veta kapaciteten på folk, så att man har samma åkstyrka i gruppen. Det här blir svårt när man är en sådan stor grupp som vi är nu, säger Peter Wihlborg.
Själv är han ledare i både långfärdsskridskor och kajak och han hoppas att den här kursen kanske kan inspirera fler att bli långfärdsskridskoledare inom Friluftsfrämjandet.
– Då skulle vi få säkrare turer, men även kunna ge oss ut på lite mer spektakulära turer. Göra expeditioner på andra slags isar. Det går inte i dag eftersom vi inte är tillräckligt med ledare.
– Det finns så många bra möjligheter för långfärdsskridskor här, med alla våra sjöar och sjösystem. Men tyvärr ser vi inte ut att få någon saltis i år heller.