Nu satsar Västervik på skolan
Med en stor andel elever som går ut nian utan att vara behöriga till gymnasiet måste Västerviks kommun arbeta ännu hårdare för att se till att skolan fungerar.
Under rubriken "gymnasiebehöriga elever" placerar sig Västervik på plats 251 av Sveriges 290 kommuner. En plats som är väldigt långt ifrån målet att alla elever ska ha godkända betyg för att kunna söka till gymnasiet.
Att Västerviks siffror är så dåliga tror Mats Hugosson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, beror på att det är förra årets resultat som använts.
- Trenden rör sig upp och ner hela tiden och vi brukar följa rikstrenden. Men förra året var det en så stor förändring att vi beslutade oss för att undersöka vad det var som hände, säger Mats Hugosson.
Nu finns en utredare på barn- och utbildningskontoret som, genom intervjuer med elever och föräldrar, ska försöka hitta orsaken.
- Vi vill ha deras perspektiv och få veta om det har hänt något speciellt under studietiden, säger Lena Karlberg, barn- och utbildningschef.
- Det kanske har berott på för mycket lärarbyten eller kanske något helt annat. Än så länge vet vi inte, men det är viktigt att ta reda på.
I år ser det, enligt både Lena Karlberg och Mats Hugosson, bättre ut och en större elevgrupp har behörighet till gymnasiet. Men Västervik ligger fortfarande en bit under den nationella nivån.
- Vi befinner oss inte på den nivån vi borde med tanke på våra förutsättningar, säger Lena Karlberg
Den goda lärartätheten i Västervik är en del i förbättringsarbetet av skolan och har varit en medveten satsning.
- All forskning visar att det som har störst betydelse är lärarna. Vi har sett till att dra ner på, bland annat, lokalkostnader för att kunna satsa mer på lärare, säger Lena Karlberg.
Skolan arbetar även med en förändring av organisationen som innebär att skolorna ska jobba mer tillsammans, och kunna ge signaler snabbare när något är fel.
- Vi har satt igång ett arbete med att involvera all personal som arbetar nära eleverna, men det är ett långsiktigt arbete och något som vi hoppas ska ge resultat i längden, säger Lena Karlberg.
På så sätt ska förändringar kunna genomföras mer omedelbart.
- Den gamla organisationen var något tunggrodd. Man satt centralt och försökte hitta på lösningar och det är inte alltid det bästa. Det var för lite dialog, säger Mats Hugosson.
Så jobbar vi med nyheter