Nu kan älgens liv följas via datorn

Ett projekt pågår i skogarna kring Misterhult i Oskarshamns kommun där 20 kor och fem tjurar är utrustade med både GPS och GSM-utrustning.

Nu har vi älghonan i skogsområdet framför oss, säger Kent Nilsson till Petter Öman.

Nu har vi älghonan i skogsområdet framför oss, säger Kent Nilsson till Petter Öman.

Foto: Karin Hertz

Västervik2010-10-06 00:00
Projektet Sydälg som Svenska Lantbruksuniversitetet i Umeå startade för två år sedan i Södermanland och Kronoberg med älgsändare har sedan i vintras också pågått i Misterhult.Hittills ingår 25 älgar, 20 kor och fem tjurar, i varje område i studien.- För att kunna få på halsbandet med både GPS- och GSM-utrustning krävdes nedsövning från en helikopter, säger Kent Nilsson som är lokalt ansvarig för projektet i Misterhult.Älgarnas GPS tar en position var 30:e minut. Informationen skickas via ett SMS till en dator som överför informationen till en digital karta och som forskarna i Umeå tar hand om.- Det är viktig information som vi får fram. Bland annat ser vi älgars rörelsemönster under året och deras val av levnadsmiljö. Vilka områden väljer de på olika årstider och vilket är deras hemområde? Intressanta frågor för vår forskning men även för jägare, skogs- och lantbrukare, berättar Kent.Älgarna ska följas i tre år. Forskningsprojektet i samarbete med Svenska Jägareförbundet är sponsrat av bland annat Sveaskog.Nu pågår en översyn i skogarna kring Misterhult med Kent och hans praktikant Petter Öman.-Kalvarna som föddes i våras är inte märkta och har fått vara ifred. Vid kalvningen föddes sju tvillingkor och sex enkelkor. Två kor har vi mist, en drunknade och en blev påkörd, samt två kalvar, säger Kent.Inför älgjakten nästa vecka är det inte förbjudet att skjuta märkta älgar. Dessa har ett gult halsband runt halsen med nummermärkning.-  Önskvärt är att om en älg med halsband fälls att jag får tillbaka det, säger Kent.Kent är viltmästare och driver Kustlandets Viltförvaltning. Petter Öman går på utbildning till viltmästare hos Kent.Parallellt pågår ett viltfoderprojekt där Sveaskog är huvudman. Målet är att ta fram kunskap för en förbättrad förvaltning av viltresurser.-Det krävs förbättrade metoder för att kunna minska skadorna på framförallt tall. Skogsbruket anpassas vid gallring och avverkning så att viltet kan äta kvarlämnat ris istället för att det körs sönder. Vägkantshuggning är en annan metod liksom högröjning med lagom beteshöjd för viltet, berättar Kent.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om