Att producera ekomjölk kräver betydligt mer av bonden. Det finns inga genvägar att ta via konstgödning eller gifter.
- Skolan måste kunna erbjuda utbildning i hur man bedriver ekologiskt jordbruk och mjölkproduktion, säger Mats Hugosson, Gamlebygymnasiet. Det kräver mycket av producenten för att få ett gott resultat.
- Ekologisk produktion kräver också en något större areal eftersom det inte går att snabba på tillväxten av foder med konstgödning. Här på skolan är ambitionen att ta två bra vallskördar, men under gynnsamma förhållanden kan det också bli tre. Dock blir volymen alltid mindre än vid konventionellt jordbruk. Skolan ska själv förse våra 80 mjölkkor med allt foder.
- Hela tiden måste odlaren hålla uppsikt över grödorna och arbeta med fingertoppskänsla och kunskap. Det tror jag personligen ger bra förutsättningar för vilken typ av jordbruk man än väljer att arbeta med. En bra ekobonde, med känsla för kretsloppstänkande, har sannolikt väldigt goda möjligheter att bli en bra konventionell odlare också.
Ladugården på skolan byggdes 1988 och där står korna uppbundna. Den måste ändras men det är bara marginella saker som krävs för att leva upp till dagens normer för ekoproduktion.
Från 2014 gäller dock andra regler, då får en brukare inte ha fler än 45 uppbundna mjölkkor och dessa måste kunna gå ut varje dag om de så önskar. På några års sikt måste alltså någonting göras.
- Dagens ladugård har en miljö som få av våra elever kommer att möta ute i det verkliga arbetslivet, säger Mats Hugosson. Därför är målsättningen att i alla fall ha påbörjat bygge av en lösdrift år 2014.