Fredagen var sista arbetsdagen och han avtackades på eftermiddagen med uppvaktning och fika med arbetskamraterna.
Alltihop började redan 1978. Stefan var 23 år och hade jobbat som plåtslagare på Pylads plåt sedan han gick ut nian.
– Då var det vanligt att deltidsbrandmän rekryterades bland byggarbetare. Min pappa var deltidsbrandman så jag visste vad det innebar.
Redan efter ett år som deltidare, och en sommar som vikarie på brandstationen fick han erbjudande om fast jobb. Han tackade ja, och det har han aldrig ångrat.
– Jag fick chansen, och det var bra.
Som brandman får man gå i pension redan vid 58. Stefan fyller 59 i höst och har jobbat ett par månader extra. Men nu är det slutjobbat.
Vad ska du ägna dig åt nu?
– Golf! säger Stefan direkt.
– Och träffa mitt barnbarn mer, berättar han och skiner upp direkt.
Första lilla barnbarnet fyller ett år snart och bor i Jönköping.
Vad kommer du att sakna mest?
– Omklädningstrummet. Snacket med jobbarkompisarna.
Läs mer i lördagens papperstidning och e-tidning.