Trots att avståndet till Linköping är långt och besvärligt trivs Charlotte bra i Västervik, där hon har nära till släkt, vänner och havet.
– En extrem lättnad. En extrem glädje.
Så beskriver Charlotte Styrenius Löthman sina känslor efter att hon efter några tidvis "otroligt stressande år" doktorerat i pedagogiskt arbete.
"Målgången" firades rejält med släkt, kollegor och vänner.
– Hela dagen sen så var det mingel och sen hade vi fest i Norrköping och så kom kompisar, bland annat gamla Västerviksbrudar, och intog Grand Hotell i flock där de säkert avslutade med pyjamasparty. Det var så fantastiskt med tal och presenter och grejer.
Forskningen har pågått i flera år, och hon har bland annat intervjuat personal på flera förskolor och besökt några för att se hur verksamheten bedrivs. Hon har kommit fram till några områden som är extra viktiga när det kommer till barnens integration.
Till exempel handlar det om att ha en tydlig dialog mellan pedagoger och föräldrar, samt en förståelse för kulturella skillnader. För personer som är uppväxta i Sverige kan det vara självklart att varje barn ska ha en uppsättning fodrade regnställ till blöt utelek eller man ska ta en promenad i skogen bredvid förskolan.
Det är vid just sådana tillfällen det är viktigt att inte bara tala om att, utan också varför något är viktigt för föräldrarna, menar hon. Att inte rygga tillbaka från ett samtal, bara för att man inte förstår varandra helt och hållet.
Detta gäller även mer utmanande saker som värdegrundsfrågor, till exempel genus och jämställdhet. Integration kräver att man möter varandras perspektiv trots att man kanske inte alltid är överens.
– En annan fallgrop som jag har hittat är den fria leken, vilket är över hälften av tiden i förskolan. Det finns en pedagogisk tradition där lärandet ska bygga på barnets egen lust att lära. Så att det finns ganska starka tendenser, visar min men även annan forskning, att många förskollärare är försiktiga i att lägga sig i barnets egen lek. Och det betyder ju då indirekt fritt val av kamrater och fritt val av språk att leka på.
Redan i förskoleåldern har barn i regel ett rätt starkt grepp om språket. Om de själva hela tiden får välja vad, och med vilka de ska leka, är enligt Charlotte risken stor att barn om inte pratar lika bra svenska lämnas utanför och att kamratintegrationen uteblir. Det kan därför vara bra om förskolepedagogerna oftare styr upp barnens lek och ser till att alla får vara med.
Att Charlotte spenderat stora delar av sitt liv åt att forska märks tydligt på hennes långa och tidvis komplicerade meningar. När det kommer till fritiden visar det sig emellertid att hon föredrar praktiska sysselsättningar.
– Jag har gått och blivit trädgårdstant. På våren om sommaren odlar jag perenner och på vinterhalvåret pusslar jag. Jag tycker fortfarande att det är rätt töntigt men det är jättekul.
Är det något du gjort för att komma bort från stressen kring jobbet?
– Ja, verkligen. Jag kan gå igång lika mycket på det som på något annat. Man kan sitta där med sitt trädgårdsland och googla på blomsorter, det är kreativt och fritt. Och det är jag som bestämmer, skit i vad andra tycker om mina rabatter. Jag får vara nere i jorden och bara vara.
För att slappna av på fritiden har Charlotte börjat odla, så frön till nya blommor var såklart en av presenterna hon fick när hennes avhandling blivit godkänd.
Resan började i Västervik för 48 år sedan. Det var här hon växte upp och först började intressera sig för juridik, och sedan flyttade tillbaka efter att hon och hennes man fått sitt första barn, Carl.
– Jag måste bo vid havet, så är det. När man har naturen och havet överallt och nära till släkt och vänner, det är svårt att toppa det, säger Charlotte.
Vägen från Västervik till juridikstudier i Stockholm och så småningom tillbaka till Västervik har inte varit helt rak, och Charlotte har flera gånger undrat över vilken karriär som skulle passa henne bäst.
– Under juriståren så kände jag att jag var väldigt engagerad när det kom till socialrätten och skoljuridiken, där det handlar om människor, men var fullständigt ointresserad av till exempel affärsjuridiken. Någonstans så kände jag att det fattades något.
Efter att ha hoppat av juristutbildningen och pluggat socialpsykologi ett tag insåg Charlotte att en kombination av de både var det som funkade bäst. Hon läste därför färdigt juristlinjen, samtidigt som hon började kolla närmare på juridikens kopplingar bland annat till kultur och fördomar i skolan.
Integration och inkludering i skolan, hur det formar och påverkar oss, har Charlotte alltid tyckt var intressant. Att ämnet skulle bli så aktuellt och politiskt hett som det blivit de senaste åren kunde hon inte förutspå. Att det råkade bli så, och att ämnet därför blivit mer viktigt för samhället tycker hon bara är roligt.
– Egentligen har jag inte valt att skriva om det här för att det är politiskt hett, det struntar jag fullständigt i. Men mitt bidrag blir ju än viktigare; att bidra med kunskap och inte bygga på politiskt tyckande om vad som leder till integration.
Efter ett litet tags välbehövlig vila väntar nya utmaningar för Charlotte. Allra helst vill hon få en så kallad postdok, en tvåårig forskningstjänst, som hon delvis kan jobba med i Västervik.
– Jag är inte på något sätt låst att bara studera förskola eller bara integration, jag har en bred ryggsäck med mig. Allt som handlar om inkludering och förutsättningar för det på olika sätt. Integration, tillsammansskapande, det är sånt som jag kan göra på många olika sätt.