Han berättar att han har erfarenhet av att ta strid - på båda sidorna, så att säga. För det första så är han arkitekt. Och han har arbetat för stadskontoret i Stockholm och mött många som vill bygga både det ena och det andra, och han har själv tagit strid för att få bygglov på Hasselö. Då stred han så långt att den dåvarande inrikesministern Ingemund Bengtsson skrev under bygglovet 1973.
Grytt bor större delen av året på Hasselö och resten av tiden i Stockholm. Hans föräldrar var på cykelsemester sommaren 1943 och tog då båten till Hasselö. Och i den vevan köpte de den fastighet som Grytt nu bor i.
- Det här är en paradisö. Ska man bygga bostäder här ska man göra det på ett varsamt och bra sätt. På ön finns tydliga strukturer från lagaskifte som genomfördes från 1850 fram till 1900. Jämför med Stockholms skärgård, där är det sönderplottrat i dag.
Bostadsbolaget har planer på att bygga på två olika, men närliggande platser runt det område som kallas Hagaslätt - en äng ganska central belägen på ön. Det område som Grytt tycker att bostadsbolaget ska undvika att bygga på ligger precis längs med vägen vid Haga.
- Det är fullständigt onödigt att bygga där. Det skulle ta bort den unika kontinuiteten på ön om de byggde bostäder där. De ska bygga här istället, längre bort från vägen, säger han och pekar på den karta över Hasselö han plockat fram.
Kartan visar den gårdsstruktur, som enligt uppgift, i stort ska ha varit densamma sedan mer än 100 år. På Hasselö finns i dag inga stora nybyggen eller en mångfald av små tätt liggande sommarstugor. Landskapet böljar lätt och åkermark varvas med skog. Grytt är inte på något sätt emot nybebyggelse, men han vill att det ska skötas på ett sätt som bevarar landskapet. Man kanske skulle kunna säga att han är mån om att upplevelsen av platsen vid Haga slätt - eller som han kallar den - "gropa" - förblir vad den har varit.