"Nivågrupper i skolan funkar inte"

Det var Gunnar Iselau, undervisningsråd på Skolverket, som föreläste för rektorer och politiker från Västervik och grannkommunerna. Frågan som han ville att åhörarna skulle ställa sig själva var att "varför händer det så lite när så många gör så mycket". Den syftar på att många kommuner och skolor gör en massa olika saker för att få eleverna att nå godkänt i kärnämnena, men utan resultat. Måluppfyllelsen i Sverige har legat på 70-75 procent sedan 2000. Skolverket har identifierat fyra orsaker till varför inget händer. Särlösningar och mycket eget arbete för eleven är de två tyngsta.- Det är alldeles för vanligt att kommuner och skolor sätter elever i särskilda grupper utan att tänka. Vi har sett att många elever stannar upp i sin utveckling när man hamnar i en sådan grupp. Lyfter man ut en elev får den sämre självkänsla. Det blir en stigmatisering av sig själv, jag är dålig, säger Iselau. Både kamraters och lärares förväntningar på elever i lågpresterande grupper är lägre än på andra elever. Det är inte särskilt motiverande och utmanande för elever som behöver stöd.Särskilt allvarligt är det om särgruppen är en permanent lösning. Exempel på sådana i vår kommun är Gula Villan och Lanternan i Västervik.- Vi måste se över de här verksamheterna, om de fungerar på ett optimalt sätt. Forskningen säger ju tyvärr att särskilda undervisningsgrupper inte är utvecklande för eleverna, säger Kjell Fernandi, barn- och utbildningschef i Västerviks kommun. Individualisering, eller att eleven arbetar på egen hand, är en utveckling som också påverkat inlärningen negativt. Den har lett till att elevernas resultat beror på vilken hjälp de får av sina föräldrar. Olika förutsättningar för olika elever alltså.- Det största problemet är att eleverna ofta jobbar ensamma och att föräldrarna hjälper till hemma. Vad man har för föräldrar ska inte avgöra om man lyckas i skolan, säger Iselau. Men på den punkten ligger Västervik i framkant, här har man redan bestämt att elever inte ska lämnas ensamma i sitt lärande. Segregering och decentralisering är de andra två faktorerna som Skolverket identifierat som avgörande för eleverna. Segregeringen innebär att det fria valet av skolor tillsammans med boendesegregation har gjort att elever med likartad bakgrund hamnar på samma skolor. Problemet med decentraliseringen av skolsystemet, som inleddes i början av 1990-talet, är att olika skolor fått olika förutsättningar. Tanken var kommunerna skulle fördela sina resurser efter lokala behov, så har det dock inte blivit och skolor inte ens de mest segregerade skolorna har fått tillräckliga extraresurser, enligt Skolverket.

"Nivågrupper i skolan funkar inte"

På fredagen fick rektorerna i Västerviks kommun ta del av den senaste forskningen kring varför en del elever misslyckas i skolan. Att sätta elever i särgrupper är ingen bra lösning säger Skolverket.