Nattsvart läge på museet har vänts till framtidstro

I museets stora sal hörs vågkluck och andra skärgårdsljud. Fisknät hänger i taket och träsnidade porträtt av skärgårdsfiskare samsas med fantasifulla konstverk av drivved. Utställningen Så länge skutan kan gå är mycket populär och Pierre Gustafsson visar öppet sin stolthet.- Det här är en av museets bästa utställningar, säger han och berättar att den fått stor uppmärksamhet av besökarna, med flera hundra besök bara under mellandagarna och att den så småningom ska bli en vandringsutställning.Planerna för 2008 är i stort sett redan spikade och inför 2009 har planeringen för en utställning om stenstaden Västervik påbörjats. Något som kan resultera i nya miljöer på Kulbacken.- Kanske ett litet stenbrott, säger Hans Ellervik hemlighetsfullt.En annan sak som han tror kommer att lyfta museet i framtiden är etableringen av Holiday Club i Västervik.- Där blir det sannolikt en hel del grävning för våra arkeologer och vi vet inte vad vi möter, säger han förväntansfullt.Att museets verksamhet har vuxit de senaste åren har blivit tydligt inte minst genom den fritidsvaneundersökning som kultur- och fritidsnämnden regelbundet genomför. Hans Ellervik, som också är ordförande i nämnden, berättar att det i undersökningen 2003 bara var 20 procent av de tillfrågade som uppgav att de någon gång besökt museet. I dag är andelen 60 procent.- Vi har lyckats få hit många fler kategorier av människor. Dessutom har satsningen på vårt naturum gjort att vi fått hit väldigt många barn samtidigt som vi nått ut med vårt miljöbudskap.Museet har de senaste åren blivit ett naturligt besöksmål även för turister. - Den största utställningen för året lägger vi på sommaren, och den är till både för Västerviksbor och turister. Det är inte alla turister som bara vill ha bad och sol, och Västervik har en fantastisk kultur att visa upp, säger Pierre Gustafsson.På gång just nu är att anställa en föreståndare för Naturum, som tidigare haft projektledare. Hans Ellervik hoppas att den nya tjänsten kan bli en del av lösningen på de ekonomiska problem som museet brottats med. Ett museum är inte självförsörjande utan helt beroende av pengar utifrån. En fast anställd som kan ansvara för författandet av bidragsansökningar är en förutsättning för att det ska gå ihop.Pierre Gustafsson och Hans Ellervik utstrålar optimism och framtidstro där de sitter mitt i stora utställningssalen och pratar. Men i början av förra året såg det inte lika ljust ut. - Det var nattsvart då. Men ju längre året gick insåg vi att det faktiskt gick att göra saker. Och att det inte gick att spara sig ur krisen. I stället måste vi arbeta oss ur den. Hitta på nya saker med en liten budget.När 2007 började hade museet tre miljoner kronor mindre att röra sig med än förväntat. Man hade fått nej på bidragsansökningar man tidigare fått positiva förhandsbesked för. Dessutom ändrade den nya regeringen reglerna för så kallade plusjobbare vilket gjorde att man först trodde att man skulle tvingas bryta avtalet med de plusjobbare som fanns på museet.- Hade vi varit ett privat företag hade vi kursat. Men vi har ju ett uppdrag att ta tillvara på Västerviks kultur så det gick inte, säger Pierre Gustafsson.Museet lyckades övertyga kommunen om vikten av att kunna behålla samma verksamhet som tidigare och kommunen sköt till ytterligare 1,4 miljoner kronor. - Egentligen räcker det inte heller till alla kostnader. Men det ger en bättre grund att stå på och gör att vi kan ha museet öppet året om, säger Pierre Gustafsson.En positiv sak i sammanhanget var att museet lyckades behålla alla sina plusjobbare trots de nya reglerna. Däremot genomfördes fackliga förhandlingar som slutade med att fem personer med särskilt anställningsstöd tvingades gå.Hans Ellervik berättar att han i början av året funderade mycket på hur man skulle kunna klara av 2007. Men genom idogt arbete lyckades man få ihop pengar och resurser till att genomföra flera bra projekt. - Det har varit ett tufft år för alla och vi har fått vända på alla slantar. Alla har fått hjälpas åt men jag är fantastiskt nöjd över de insatser som gjorts.Han berättar vidare att läget stabiliserats inför 2008.- Men jag kan inte lova guld och gröna skogar. Vi måste fortsätta att jaga bidrag.På frågan om det inte skadar kreativiteten och den konstnärliga tanken, att hela tiden behöva tänka på ekonomin, svarar Pierre Gustafsson nej.- Det är en morot att tvingas anstränga sig för att hitta lösningar. Sen gäller det även att få människor att vilja göra saker. Pengar är ett medel för att driva verksamheten men det är inte det viktigaste, utan i stället medarbetarnas drivkraft.- Det är en brokig samling människor med olika bakgrunder som jobbar här och det är en styrka. Med så många olika erfarenheter är det alltid någon som är bra på något. Och vi är väldigt anpassningsbara till förändringar, säger Pierre Gustafsson.