Samma båt
Han blev irriterad när han läste gårdagens artikel i VT om projekt Klivets stormöte, där alla mötesdeltagarna visade grön lapp för ett gott företagsklimat. Själv klev han av Klivet efter första mötet där han blev invald i referensgruppen.
- Jag fick inget bra svar på hur Klivet skulle kunna bidra till utvecklingen mitt eget företag. Jag insåg redan vid första mötet att vi bara skulle bli ett transportkompani för att uppfostra oss företagare att ge positiva svar nästa gång Svenskt näringsliv ringer och frågar hur vi uppfattar näringslivsklimatet i kommunen.
Janne Näsström störs av den bild man försöker ge Västervik och han säger att han har stöd från många duktiga företagare i kommunen.
- Det påstås att vi har en otroligt bra Västerviksmodell, men Västervik är en helt normal svensk kommun med en näringspolitik som styrs från Stockholm och från EU. Jag reser mycket i landet och överallt säger man sig satsa på företagarna. Men alla sitter i samma båt.
Janne Näsström nämner Electroluxkrisen, som verkligen satte fokus på företagarna.
- Västervik var slaget till marken. Det sattes nästan orimliga förhoppningar till småföretagarna, det fanns skäl att ge en positiv bild. Det var bra för egot för oss företagare.
Genom nedläggningen kunde andra företag få nyckelkompetenser som blev tillgängliga och bidrog till utvecklingen på befintliga företag. Läget har stabiliserat sig och nya jobb har kommit via fängelset, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Men vad har kommunens insatser gett, frågar sig Janne Näsström.
- Man satte konsulter och tjänstemän på två projekt, Visstaden och Sveriges ljudmigreringscentrum. Det blev ett skattefinansierat visbibliotek och ett företag som knappt överlever från dag till dag. Tänk om 50 miljoner kronor i stället användes som riskkapital för företagen, det hade kunnat skapa underverk och många nya jobb.
Janne Näsström menar att det råder ett systemfel. Han har egna erfarenheter av att söka stöd och bidrag i en utvecklingsprocess i sitt eget företag.
- Företagaren måste anpassa sig efter förutbestämda program, han måste ändra sin idé om det ska bli några pengar. Problemet är att man felaktigt ser företagarna som en homogen grupp. I stället måste man utgå från den enskilde företagaren och hans behov, så gör man inte idag.
Han tar EU:s landsbygdsutvecklingsprogram som exempel.
- Sverige har flera miljarder tillgängligt. De är därför vi har fått en landsbygdsutvecklare, inte på grund av att det finns människor på landsbygden som har affärsidéer de brinner för.
Västervik Framåt spelar teater med projekt Klivet, anser Janne Näsström.
- Klivet, Morgonsoffan och andra typer av arrangemang som riktas mot företagarna har en hög representation av tjänstemän, bankfolk och försäkringsbolag. Företagarna är hemma och jobbar.
Han är inte rädd att vädra sina åsikter om kommunens näringslivsservice.
- Jag kanske upplevs som gnällig, men jag är ärlig, och som konsult är det en egenskap som uppskattas.
- Många företagare som har sin omsättning här i Västervik vill nog inte bråka. Det är att utmana ödet att gå emot Västerviks kommun. De vill inte stöta sig. Själv har jag min omsättning i huvudsak utanför kommunen. Om jag var beroende av Västerviksmarknaden, så hade även jag suttit där och viftat med en grön lapp. Man biter inte i den hand som föder en.