- Detta är den 14:e konstfrysta isbanan som invigts i Småland, sade Nils Sjöblom som gladde sig över att staden hade kunnat genomföra detta stora projekt och hoppades att Västervik snart skulle ha ett lag i allsvenskan…
Så gick det nu inte. Det tog tid innan Västervik kunde vandra uppåt i seriesystemet. Men 1962 hade både VAIS och IFK fortfarande ishockey på programmet. VAIS spelade i tvåan och IFK i trean. De båda lagen möttes i en vänskapsmatch dagen till ära. IFK var förstärkt med de bästa från Vimmerby för att kunna hålla jämna steg med de gulsvarta. VAIS vann med 10-7 sedan IFK haft ledningen med 7-2 efter de båda första perioderna. Sista perioden blev inte kul för IFK:s målvakt Niels Bewernick, kan vi förmoda.
I pauserna kunde Västervikspubliken njuta av skridskoprinsessan Inga-Britt Hales konster på isen. Hon var en internationell storhet som medverkat i en stor "ice-show" i Hollywood, kunde VT berätta. När AIK och Mora satte svenskt publikrekord inomhus, någon vecka tidigare, med över 13 000 åskådare på Johanneshov gjorde hon stor succé i pauserna. I Västervik gjorde hon två bejublade framträdanden. Det var inte bara banan som man gladde sig åt runt månskensrinken i decemberkvällen. Den nya läktaren, som kunde ta 2 000 personer, gjorde det möjligt för fler att se hyggligt när publiksiffrorna kom upp i tusentalet. Under invigningen kom 700. Vid festligheterna på Sjöhästen senare på kvällen belönades Bertil Bladström, Almer Larsson och Västerviks stad för sina insatser av Svenska Ishockeyförbundet. De tilldelades förbundets standar. Under den "trevliga" sammankomsten blev det en livlig diskussion om kommunalpolitiska spörsmål i allmänhet och idrottens roll i synnerhet. Ett tak över den nya isbanan kunde man redan tänka sig. En simhall stod också högt på önskelistan. Medan en och annan lite mer försiktig och nyktert seende kommunalman talade om vikten av ett reningsverk och flera nya skolor.