I förra veckan träffade Gunilla Tholander både jämställdhetsministern Paulina Brandberg (L) och justitieministern Gunnar Strömmer (M) för att berätta om namninsamlingen och om sin dotter.
– Jag har aldrig godtagit domslutet som blev efter rättegången och det är så många förövare som får ett löjligt lågt straff efter grova brott mot kvinnor, säger Gunilla.
Mannen som dödade hennes dotter dömdes för grovt vållande till annans död och straffet blev fängelse i sex år och fyra månader.
Vid besöket i Stockholm fick hon en halvtimme med vardera minister.
– Jag hade suttit här och förberett frågor, men till slut blir det bara så att man säger sitt hjärtas mening och jag tror de blev berörda av det jag berättade.
Namninsamlingen fick till slut 23 000 underskrifter och Gunilla bad ministrarna att särskilt läsa de personliga anteckningarna intill underskrifterna.
– Jag blir så arg på hela lagsystemet som inte kan skydda utsatta kvinnor. Jag tänker på de som får men för resten av livet, och på alla barn som lever i det här.
Med sig på resan hade Gunilla en lock av Jennies hår.
– Jag har lovat min döda dotter att hon inte ska glömmas bort och på så sätt kunde hon vara med mig.
Så här efteråt känner hon sig lite tom, berättar hon.
– Jag funderar på uppföljning. Jag känner att jag inte kan låta det stanna här. Men nu har jag i alla fall försökt göra något på det sätt jag kan.