Innan sjukdomen hade Nadja sjukhusskräck. I dag har den förbättras och hon ger en eloge till vården. "Jag har en diabetssjukssköterska jag kan ringa nästan när som helst om jag känner mig låg på blodsocker eller har frågor."
Tonåren är en tid då mycket händer med kroppen och förändringar kanske ofta kopplas till hormoner. Nadja hade som 14-åring börjat tappa mycket vikt under våren 2021.
– Det var min träningskompis som sa åt mig att åka in till sjukhuset. Väl på plats visade det sig att jag hade en blodsockernivå på 22 och ett hba1c-värde (långtidsblodsockervärde) på 131, berättar Nadja.
Värdena var långt över det som ses som normalt. Hon konstaterades ha fått diabetes typ 1 och fick spendera nästkommande vecka på barnavdelningen vid Västerviks sjukhus.
– Jag var jätterädd först, men alla på barnavdelningen var så himla snälla.
Nadja hade själv ingen i sin närhet som drabbats av diabetes och erkänner att fördomar om vem som kan få sjukdomen fanns hos henne:
– Hemma tänkte vi att de som får diabetes lever osunt och äter för mycket socker. Jag åt själv nästan aldrig socker och hade en aktiv vardag med crossfit och ridning.
Kopplingen mellan socker och diabetes är kanske inte helt främmande. I folkmun gick sjukdomen tidigare under namnet sockersjuka. Zoomar vi ut från Nadjas fall och vänder oss till Barndiabetesfonden går det att läsa om att det finns två olika typer av diabetes, 1 och 2. Typ 1 resulterar i att kroppens insulinproduktion minskar kraftigt eller nästintill helt upphör. Människan kan inte leva utan insulin och man blir därmed tvungen att tillföra det utifrån, antingen med hjälp av en insulinspruta eller pump. Forskningen är inte helt säker på vad det är som leder till att personer utvecklar diabetes typ 1. Däremot har man bättre förståelse för att utvecklingen av diabetes typ 2 är kopplad till livsstil och genetik.
En skillnad mellan typ 1 och typ 2 är att insulinet till viss del fortsatt produceras av kroppen i typ 2, men att man kan ha svårt att nyttja kroppens egna insulin och då behöver injicera det. På bild syns en blodsockermätare och insulinsprutor.
Nadja säger att hennes läkare tror att hennes diabetes kan ha utlösts av att hon en kort tid innan utbrottet fick covid-19. Vardagslivet förändrades och Nadja minns att hennes föräldrar blev överbeskyddande till en början. Planerna om att flytta på egen hand till en större stad under gymnasieåren blev inte längre aktuellt.
– Ska man se det positiva med diabetesen så är det att man blir medveten om sin kropp och hur den mår.
Nadja hade tidigare drömmar om att göra lumpen och plugga till polis. I och med sin diabetes skrotades dessa planer, då varken Polismyndigheten eller Försvarsmakten accepterar personer med diabetes för den typen av utbildningar. Nu satsar Nadja på att läsa vidare till jurist efter gymnasiet.
Nadja har i dag en av de modernare insulinpumparna som nästintill automatiskt reglerar insulinet. Samtidigt måste hon vara noga med att tillföra extra insulin inför måltider, och det händer att hon måste avbryta sömnen och för att få i sig något ätbart och därmed reglera blodsockret.
– Vissa nätter sover jag jättedåligt och blir riktigt trött dagen därpå. Man kanske inte orkar hänga med den där kompisen som man tänkt eller orkar vara med på idrotten i skolan.
Utöver att idrottslektioner påverkas menar Nadja att skolan är generellt dåligt rustad för att möta elever med diabetes.
– Det kan vara lärare som ber en att äta sin Dextrosol (druvsocker som tas för att få upp blodsockret) utanför klassrummet för att inte göra de andra barnen avundsjuka eller en lärare som inte låter en elev med diabetes gå till sitt skåp för att hämta Dextrosol under lektionstid.
Förståelsen för diabetesen har blivit bättre efter det att Nadja började på vård- och omsorgsprogrammet, där många lärare har en bakgrund som sjuksköterskor. Erfarenheten av sjukhusbesök tror Nadja varit en bidragandefaktor till att hon sökte till programmet.
Nadja hoppas att folk i framtiden ska få större förståelse för diabetes. Ett steg i det ledet är uppmärksammandet av Världsdiabetesdagen den 14 november. Då ska hon och några kompisar sälja kakor nere vid Stora Torget till förmån för Barndiabetesfonden.
– Det är lätt att man känner sig ensam i sin diabetes.
På tisdag uppmärksammar Nadja världsdiabetesdagen genom att sälja kakor på stan.