Mutbrott bedöms från fall till fall

Det är juristerna på Sveriges kommuner och landsting, SKL, som är den sakkunniga expertisen när det gäller juridiska frågor mellan bolag och kommunala förvaltningar. På SKL säger man att det avgörs från fall till fall om någon gjort sig skyldig till bestick, mutbrott och/eller jäv. - Generellt kan man säga att om en tjänsteman som är delaktig i projekteringar låter sig bjudas av bolag som finns inplanerade i offentliga projekt så gör man sig skyldig till jäv, säger juristen Mattias Sylwan på SKL. När det gäller bestickning eller mutbrott så sätts misstankegraden efter belopp och frekvens. En offentlig förvaltning som låter sig bjudas kan göra sig skyldig till mutbrott. Bolaget som bjuder kan göra sig skyldig till bestickning. Ramavtal och projekteringar inom kommunen delas upp i två sektorer. Försörjningssektorn och den klassiska sektorn. Den förstnämnda gäller verksamheter som berör exempelvis vatten och avlopp, elnät, vägar och grävarbeten. I denna sektor ska en rangordning av anbud följas, även inom ramavtal. Det finns större frihet för projekteraren när det gäller val av leverantör än vad det finns inom den klassiska sektorn. Men även inom försörjningssektorn finns lagar och regelverk att följa. - Projekteraren måste göra en enskild bedömning i varje fall, säger upphandlingschefen på kommunen Ulla Öhrn. I kommunens upphandlingspolicy står att de så kallade direkta upphandlingarna får användas om värdet av jobbet inte är över 600 000 kronor eller i annat fall om det är brådskande. I policyn står också att kommunkoncernen som upphandlande myndighet ska upprätthållas genom hög kompetens och god etik hos dem som genomför upphandlingarna.

Mutbrott bedöms från fall till fall

Enligt lagen gör man sig skyldig till jäv om man som tjänsteman låter sig bjudas av bolag som finns i intresse för offentliga projekteringar, menar jurister på SKL.