Motortävlingar för nostalgiker
I Racinghistoriska klubben möts människorna som inte bara vill samla gamla bilar utan även köra fort med dem. Om det är en äldre Saab, Volvo eller Porsche spelar ingen roll så länge bilen en gång varit en tävlingsbil. Tävlingarna lockar ofta tiotusentals besökare.
Ronnie-bil. En Brabham BT 15 F3 som en gång i tiden kördes av Ronnie Peterson. De finaste bilarna i Racinghistoriska klubben är de som en gång har körts av legendariska motorstjärnor.
Foto:
Racinghistoriska klubben är inte någon av landets större motorklubbar med sina 350 medlemmar. Men det är få andra klubbar som intresserar utomstående lika mycket.
När klubben genomför sina största tävlingar har man upp till 30 000 i publiken, folk som kommer för att se klassiska tävlingsbilar köra nästan lika fort som förr.
- Bilarna får inte renoveras eller trimmas på annat sätt än man kunde göra under den tid bilen var aktiv. Vi har väldigt strikta regler. Det enda undantaget gäller säkerhet, säger Bo Lindman som är klubbordförande i Stockholm.
Av de 350 medlemmarna är det närmare 200 som tävlar också.
- Men man måste inte ens äga en racingbil för att vara med i klubben. Vi är en öppen entusiastklubb och medlemmarna är från tonåringar till 80-åringar.
Bland medlemmarna finns också ett gäng legendariska racerförare som Picko Troberg, Reine Wisell, Johnny Lundberger och Tommy Brorsson. De flesta av dem tävlar med de racingbilar de använde under karriären.
Varje år genomför klubben sex deltävlingar i Historic racing-cupen. Det är ett inofficiellt veteran-SM. Det är de här tävlingarna som kan locka storpublik, och särskilt är det de lite äldre GT-bilarna som lockar. Här finns gamla Ferraris, Porsche, Triumph och Lotus.
Sverige har haft stora framgångar internationellt i veteranracingen, bland annat är Tommy Brorsson flerfaldig Europamästare. Han tävlar med en Lotus Elite 1959 och en Lotus Cortina GT 1963. Tävlingarna ute i Europa ligger i stort sett på proffsnivå och kräver en imponerande budget för att klara av.
- Om jag hade råd skulle jag nog skaffa en gammal Porsche 365 eller möjligen en Morgan. Men det förblir nog bara en dröm. Det är ju de verkliga klassikerna, säger Bo Lindman.
Själv kör han Saab, närmare bestämt två stycken. Det ena är en Saab 96 från 1961, den andra en likadan från 1964. Det är sällan båda bilarna är i körbart skick samtidigt.
- När man är med i klubben blir det gärna så att man till slut köper en egen. Först köpte jag Saaben från 1961. Möjligen har den tävlat i 12-timmarsloppen som kördes i Skarpnäck förr.
- Men det har varit mycket att renovera på bilen och eftersom klubben har så hårda krav på originaldelar och originalteknik tar det tid. Därför köpte jag en färdigrenoverad Saab några år senare, så att jag kunde vara med och tävla.
Även om steget mellan Saab och Porsche kan synas långt, är det egentligen inte fråga om någon kompromiss för Bo Lindman. Han gjorde i stället som de flesta andra i klubben - gav efter för nostalgin.
- Min mamma var väldigt motorintresserad och vi brukade gå på biltävlingar när jag var liten. Då på 60-talet var Erik Carlsson, Carl-Magnus Skogh och Gösta Karlsson de stora idolerna och de körde Saab. För mig har Saab därför alltid varit en drömbil att tävla med. Möjligen har Carl-Magnus Skogh tävlat med en av mina Saabar, men jag vet inte hundraprocentigt säkert. Tävlingsbilarnas historik är svår att spåra.
Men spåra försöker man. Det finns medlemmar som lägger hundratals timmar på att kartlägga allt från racingbanornas historia till enskilda bilars. En hel del av artiklarna publiceras i medlemsbladet. Så länge det handlar om historisk racing är det välkommet.
- Det är ett starkt intresse för oss alla. Jag gillar till exempel att åka och titta på gamla tävlingsbanor som inte används längre. Förr gick ju många lopp på vanliga vägar och man kan fortfarande se lite rester, en gammal läktare eller något starttorn. Sådant tycker jag är fascinerande.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!