Joakim Jansson, tillförordnad förvaltningschef på räddningstjänsten, är ledare för projektet och han säger att det var ett bra initiativ av Moderaterna att bjuda in honom för att diskutera ungas hälsa i kommunen. Projektet har flera olika samverkanspartners, bland annat polisen, näringslivet och landstinget. Jansson säger att de fyra förvaltningar som jobbar med projektet lägger 0,1 procent av sin årliga budget i verksamheten och att det motsvarar 1,5 miljoner kronor.
En viktig sak, säger han, är att ha gemensamma mål för arbetet med barn och unga. Skolan är en viktig del i uppväxten, utan en fungerande skolgång kan andra problem komma efter.
- Barn som misslyckas i skolan löper högre risk att drabbas av psykosociala problem. Det går att påverka riskfaktorerna i skolan, vi kan ge alla barn möjlighet att utvecklas.
Droger är ett av alla de hinder på vägen för att unga ska hitta rätt i livet. Joakim Jansson säger att det gäller att jobba förebyggande, men också att kunna ta hand om dem som hamnar snett. Utanförskap kan vara ett resultat av arbetslösa föräldrar och Peter Johansson, ordförande i socialnämnden, berättar att en busslast ungdomar i Västervik omhändertas av socialen varje år.
Suicid, eller självmord, är en annan punkt i projektet. Joakim Jansson säger att många tror att samtal om självmord kan trigga andra att ta sitt liv, men att det är själva metoderna man inte ska prata om.
- I snitt har vi haft sex självmord per år i Västervik, båda bland unga och vuxna. Mellan 2010 och 2011 ökade antalet med hundra procent.
Moderaternas riksdagsman Jörgen Andersson frågar projektledaren vad det är som gör livet för unga svårare i dag än det var förr.
- Samhällsutvecklingen är föränderlig. Vi får jättemycket information via till exempel internet, ibland är den bra men den kan också vara olycklig för någon som är ung. Vi är mer medvetna i dag, säger Joakim Jansson.