Befolkningsprognosen spår att Västerviks invånarantal i princip kommer vara oförändrat kommande år. Men de äldre kommer bli fler, och de yngre färre.
– Det skrämmer mig att de styrande är så uppgivna. De är defensiva, och saknar förbättringsambitioner, säger Harald Hjalmarsson.
I M:s budgetförslag finns bland annat förslag på två nya stadsdelar, där mark för företag, boende och service skapas, norr och söder om centrala Västervik – och därmed slopas en ”södra infart”.
– Jag var med och tog initiativ till en södra infart, men vi borde tänkt på andra sätt. Om en ny södra stadsdel växer ihop med Gunnebo och Verkebäck får vi automatiskt en ny södra infart.
M vill att 1 000 nya jobb i kommunen skapas. Men:
– Det finns överlag en brist på mark, det som krävs är en mer aktiv markpolitik.
Vad innebär det?
– Dialogen med privata markägare måste bli mer aktiv än idag, så att de inser att de kan bidra till att kommunen ska växa.
Han vill se en ny översiktsplan, och ett större fokus på att binda ihop Västerviks kommun med grannkommunerna exempelvis genom att arbeta för att riksväg 35 ska rustas upp till 100 km/h.
Är inte Riksväg 35 ett regionalt ansvar?
– Jo. Men vi måste anstränga oss mer, och ta stöd av våra grannkommuner. Vi måste ha starkare argument, säger han, och pekar på att när Region Kalmar framför sina krav till Trafikverket och regeringen så sker det i samarbete med en grupp av andra regioner: Skåne, Halland och Jönköping. Då prioriteras inte riksväg 35 särskilt högt.
– Vi måste vara innovativa. Jag tror att vi själva kommer behöva ta fram den planering som krävs, säger han. Även infrastrukturen knyter han till detaljplanearbeten:
– Vår roll som kommun är avgörande: kan vi ta fram möjligheter för företag att växa i Överum och marknadsföra Överum så sätter det ett större tryck på Trafikverket.
Hjalmarsson säger att M bland annat vill tillföra resurser för att få fler barn att klara grundskolan, som att införa heltidsmentorer. Till socialnämnden vill de utreda möjligheten till ett nytt seniorboende i centrala Västervik, och fler trygghetsboenden på de flesta av kommunens mindre orter. Satsningarna vill de finansiera genom att ta bort "enprocentaren", som går ut på att verksamheter ska effektivisera och sänka kostnaderna, och genom att sänka kommunstyrelsens kostnader med 15 miljoner.