Det är runt Baggetorpsån som projekt Havsmiljö Gamlebyviken koncentrerar insatserna. Faktiskt är det både det första och största projektet i Sverige av det här slaget. Säker inte det sista eftersom fördelarna är så stora.
- Lantbrukarna som brukar marken runt Baggetorpsån är mycket miljöintresserade och engagerar sig mycket i arbetet där såväl de själva som miljön får vinster, säger Dennis Wiström, projektledare.
Längs två kilometer av Baggetorpsån har stora förändringar gjorts. Grävmaskiner har tagit upp bottensediment och breddat ån, samtidigt har åfåran försetts med klackar som i en terrassodling. Det kallas "tvåstegsdiken". Där åbrinken är benägen att rasa har den förstärkts med fiberduk och grus.
- En bredare fåra ger lägre hastighet på vattnet och det är något vi eftersträvar, säger Dennis Wiström. Vi vill att det ska ta vattnet så lång tid som möjligt att nå Gamlebyviken, då hinner olika organismer ta upp och binda näringsämnena.
- Djupare och bredare fåra minskar också risken för översvämning. Översvämmad mark läcker otroliga mängder näringsämnen. Samtidigt förlorar bonden den gödsel som lagts ut och skörden minskar. Att ersätta med ny gödsel är inte heller lätt eftersom det är svårt att avgöra hur mycket som försvunnit.
Flera miljöfördelar med tvåstegsdiken förs fram. Eftersom den djupa delen av diket är smalare än i ett vanligt dike är det mindre risk för att den blir helt torr under sommarhalvåret och vattendjupet blir tillräckligt för att vattenlevande djur ska överleva. En annan fördel är att både kväve och fosforhalter har visat sig minska. När vattennivån några gånger per år stiger upp och rinner ut över de gräsbevuxna platåerna hinner såväl växtupptag, kväveavgång som sedimentation ske.
- Klackarna på slänterna ska sås in med växter som kan suga i sig näring. Växter som kan skördas och användas till rötning och biogas.
Grävmaskinerna har tagit upp enorma mängder slam och jord. Massor som ska bredas ut på åkrarna.
- När massorna är kalkade så blir de utmärkt odlingsjord, säger Dennis Wiström.
Dennis Wiström tar vattenprover hela tiden för att kartlägga effekterna av projektet.
- Det finns ett referensmaterial i prover som tagits från tidigt 1990-tal. Minst fyra prover per år från Baggetorpsån, Gamlebyån, Dynestadsån och Almviksån.
Dennis tar prover på fem platser i Baggetorpsån varje månad.
- Det går redan nu att se positiva effekter, men det verkligt intressanta blir nästa år. Då växer det våtmarksgrödor på terrasserna i ån och först då får vi full effekt av arbetet. Jag vet att det här projektet följs med intresse från många olika håll och det skulle förvåna mig mycket om vi inte får se många vattendrag i Sverige som får samma utformning, säger Dennis Wiström.