Minskade utsläpp med ny utform ning av diken

Ett stort miljöprojekt med nationellt intresse håller på att slutföras i Gamleby. Näringsläckaget till Gamlebyviken minskar och bönderna får bättre utbyte av gödselgivan.

Dennis Wiström, projektledare för Havsmiljö Gamlebyviken vid en del av Baggetorpsåns på Ullevi gård. Se hur diket har utformats i två steg, det gör att det kan svälja ofantligt mycket mer vatten            utan att riskera att torka ut helt under torra perioder.

Dennis Wiström, projektledare för Havsmiljö Gamlebyviken vid en del av Baggetorpsåns på Ullevi gård. Se hur diket har utformats i två steg, det gör att det kan svälja ofantligt mycket mer vatten utan att riskera att torka ut helt under torra perioder.

Foto: Hans Brandin

Västervik2012-11-13 00:00

Det är runt Baggetorpsån som projekt Havsmiljö Gamlebyviken koncentrerar insatserna. Faktiskt är det både det första och största projektet i Sverige av det här slaget. Säker inte det sista eftersom fördelarna är så stora.

- Lantbrukarna som brukar marken runt Baggetorpsån är mycket miljöintresserade och engagerar sig mycket i arbetet där såväl de själva som miljön får vinster, säger Dennis Wiström, projektledare.

Längs två kilometer av Baggetorpsån har stora förändringar gjorts. Grävmaskiner har tagit upp bottensediment och breddat ån, samtidigt har åfåran försetts med klackar som i en terrassodling. Det kallas "tvåstegsdiken". Där åbrinken är benägen att rasa har den förstärkts med fiberduk och grus.

- En bredare fåra ger lägre hastighet på vattnet och det är något vi eftersträvar, säger Dennis Wiström. Vi vill att det ska ta vattnet så lång tid som möjligt att nå Gamlebyviken, då hinner olika organismer ta upp och binda näringsämnena.

- Djupare och bredare fåra minskar också risken för översvämning. Översvämmad mark läcker otroliga mängder näringsämnen. Samtidigt förlorar bonden den gödsel som lagts ut och skörden minskar. Att ersätta med ny gödsel är inte heller lätt eftersom det är svårt att avgöra hur mycket som försvunnit.

Flera miljöfördelar med tvåstegsdiken förs fram. Eftersom den djupa delen av diket är smalare än i ett vanligt dike är det mindre risk för att den blir helt torr under sommarhalvåret och vattendjupet blir tillräckligt för att vattenlevande djur ska överleva. En annan fördel är att både kväve och fosforhalter har visat sig minska. När vattennivån några gånger per år stiger upp och rinner ut över de gräsbevuxna platåerna hinner såväl växtupptag, kväveavgång som sedimentation ske.

- Klackarna på slänterna ska sås in med växter som kan suga i sig näring. Växter som kan skördas och användas till rötning och biogas.

Grävmaskinerna har tagit upp enorma mängder slam och jord. Massor som ska bredas ut på åkrarna.

- När massorna är kalkade så blir de utmärkt odlingsjord, säger Dennis Wiström.

Dennis Wiström tar vattenprover hela tiden för att kartlägga effekterna av projektet.

- Det finns ett referensmaterial i prover som tagits från tidigt 1990-tal. Minst fyra prover per år från Baggetorpsån, Gamlebyån, Dynestadsån och Almviksån.

Dennis tar prover på fem platser i Baggetorpsån varje månad.

- Det går redan nu att se positiva effekter, men det verkligt intressanta blir nästa år. Då växer det våtmarksgrödor på terrasserna i ån och först då får vi full effekt av arbetet. Jag vet att det här projektet följs med intresse från många olika håll och det skulle förvåna mig mycket om vi inte får se många vattendrag i Sverige som får samma utformning, säger Dennis Wiström.

Havsmiljö

Havsmiljö Gamlebyviken är beräknat att pågå från 2010 till 2012, men kommer att fortsätta in bit in på nästa år. Totalt har det kostat sex miljoner varav tre kommer från länsstyrelsen (staten avsätter årligen en miljard för vattenåtgärder) och resten från kommunen och markägarna. De gårdar som berörs längs Baggetorpsån är: Krejstad, Häckenstad, Ramstad, Heda och så två gårdar i Ullevi. Projektledare är Dennis Wiström.

I ett tidigare reportage (12 mars 2012) har vi berättat om fosforfällor på Häckenstad gård.

Första fasen av Projekt Gamlebyviken genomfördes under perioden 1995 till 2005. Resultatet visar att övergödningen i kustvattnet kan förbättras med en helhetssyn på vattenplanering och miljö. Den beräknade belastningen från land har minskat med 59 procent kväve och 53 procent fosfor genom åtgärder i huvudsak riktade mot jordbruket, reningsverken och enskilda avlopp. Projektet har av Naturvårdsverket lyfts upp som ett gott exempel på ett lyckat miljöprojekt inom det Lokala investeringsprogrammet, LIP. Den ekologiska statusen i viken är fortfarande "Otillfredsställande" och det finns en stor potential för ytterligare åtgärder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!