Minimal förbättring för studenter

Det berättar studenterna Jonas Larsen, Ninva Axelsson och Kimmy Hjalmarsson. De pluggar på distans på högskolan i Kalmar respektive högskolan i Väst från hemorten Västervik.Studenterna i Sverige är en grupp som inte gynnas i den nya budgeten. Studiemedlet höjs visserligen med några hundralappar vid årsskiftet men bara i nivå med inflationen. Att vara student är helt enkelt knapert, så har det alltid varit och så kommer det med stor sannolikhet att förbli.- Det är ju ett val man gör, att studera. Man får bita ihop och köra på trots att man har det torftigt under tiden som studierna pågår. Man förväntar sig inte att ha det fett. Målsättningen är ju att få ett bra jobb som resulterar i bättre ekonomi sedan, säger Ninva Axelsson som pluggar till ekonom.- Men jag är ändå besviken på regeringen som beslutat om en så fjuttig höjning av studiemedlet. De hade kunnat fördela pengarna lite bättre, och spritt ut dem över fler grupper i samhället, menar hon.Jonas Larsen och Kimmy Hjalmarsson håller med.- Jag blev ganska upprörd när finansministern försökte försvara den minimala höjningen av studielånet genom att poängtera att han minsann levde på snabbmakaroner under sin studietid. I dag är många som pluggar äldre än tidigare och många har barn (en femtedel av alla som studerar, reds.anm), och barnen kan man ju inte låta leva på snabbmakaroner, säger Jonas Larsen.Både han själv, Ninva Axelsson och Kimmy Hjalmarsson är föräldrar och har extraarbete vid sidan om studierna för att få ihop till familjens brödföda. Och att jobba för att klara sig ekonomiskt under studietiden blir allt vanligare. Enligt uppgifter från CSN (Centrala Studiestödsnämnden) hade nästan hälften av samtliga studenter i Sverige något extraarbete förra våren.Men studerar man på heltid borde det vara ett val att arbeta - inte ett måste, menar Jonas, Ninva och Kimmy.- Har man inte möjlighet att verkligen plugga på heltid finns risk att man inte blir klar med studierna i tid och att man då i värsta fall inte kan ta sin examen, påpekar de.Nu kan man ju undra om studenterna är fattigare i dag än de varit "förr"? Enligt Magnus Forss, chef för utvärderings- och statistikenheten på CSN är det inte så. - Under den senaste 20-årsperioden har situationen sett ungefär likadan ut för de studerande i Sverige, de har varken fått det bättre eller sämre. Studiemedlet har höjts med 526 kronor i reellt värde sedan 1989, det vill säga med hänsyn tagen till inflationen.- Men egentligen är det ju inte så intressant att se bakåt i tiden. I stället bör vi fundera på hur bra vi vill att studenterna ska ha det i dag. Ska de ha råd att gå till tandläkaren till exempel? Personligen anser jag att vi måste titta närmare på vissa studentgrupper som kan behöva extra stöttning, exempelvis studerande föräldrar, säger Magnus Forss.- Men det här är en politisk fråga, tillägger han.

Minimal förbättring för studenter

- Som student lär man sig att vrida och vända på varenda krona. De flesta måste jobba extra för att få ekonomin att gå ihop.