Mindre bidrag till skärgården
Västerviks skärgård får i framtiden betydligt svårare att få bidragspengar från EU. Det blir konsekvensen när EU:s strukturfonder görs om nästa år.
Fått EU-bidrag. Skärgårdsterminalen i Västervik är ett av projekteten som beviljats pengar från EU:s strukturfond Mål 2 Öarna. Vid årsskiftet ersätts fonden med en ny, och då blir det svårare för skärgården att få pengar.
Foto:
Konsekvensen blir att det finns mindre pengar att söka. Mål 2 öarna har under perioden 2000-2006 delat ut omkring 269 miljoner kronor till projekt i den svenska skärgården, samtidigt som Mål 2 södra delat ut 755 miljoner kronor till projekt i 24 kommuner i 5 län.
Enligt det förslag som lagts om den nya strukturfonden kommer omkring 600 miljoner kronor att delas ut till olika projekt i Småland och på Gotland de närmaste sex åren. Förändringarna drabbar framförallt skärgården i Västervik, som i framtiden får svårare att få bidrag till olika projekt.
- De projekt vi ser i ö-programmet ryms helt klart inte i den nya strukturfonden, säger Camilla Håkansson, handläggare för Mål 2 Öarna i Kalmar län.
Mål 2 Öarna har beviljat pengar till flera mindre projekt. Sammanlagt har mer än fem miljoner kronor gått till satsningar i Västervik. Det rör sig om allt från upprustning av grusvägar och bryggor till byggandet av skärgårdsterminalen i Västervik och utvecklingen av Rågö.
Men i den nya fonden ändras inriktningen. Bidragspengarna ska gå till större projekt som kommer hela regionen till gagn.
- Man kan säga att det finns två infallsvinklar i den nya fonden. Det handlar dels om tillväxtorienterade projekt som kan leda till regionförstoring och bättre infrastruktur, dels om att skapa bättre innovationsmiljöer och underlätta företagsutvecklingen i området, säger Anneli Wirtén, huvudsekreterare för Mål 2 Öarna.
Skärgården i Västervik blir alltså förlorare, men hur förändringarna påverkar hela kommunen är i dagsläget svårt att säga. Det finns, säger Anneli Wirtén, både hot och möjligheter med den nya strukturfonden. Under den kommande programperioden, som sträcker sig från 2007 till 2013, utökas möjligheten för projekt inne i tätorten och runt om i kommunen att söka pengar.
- Och pengarna kan användas friare. Vi har medvetet skrivit programförslaget väldigt öppet. Det vi vill är att pengarna ska gå till större strategiska projekt, säger Anneli Wirtén.
Samtidigt finns ytterligare en möjlighet för olika projekt i Västervik att söka EU-stöd. Det handlar om det så kallade landsbygdsprogrammet - en strukturfond som delar ut pengar till satsningar inom jordbruket och på landsbygden och som ersätter dagens miljö- och landsbygdsprogram.
Både Anneli Wirtén och Camilla Håkansson ser en möjlighet för skärgårdsprojekt att söka pengar från den här fonden. Men möjligheten att få pengar till bättre vägar och bryggor i landsbygdsprogrammet är begränsat.
- I landsbygdsprogrammet satsar man mer på småskalighet, men infrastrukturprojekt ingår inte i programmet. På det området kommer öarna att få problem, säger Anneli Wirtén.
Hon får medhåll av John Winroth, lantbruksdirektör på länsstyrelsen i Kalmar län och den som ansvarar på landsbygdsprogrammet i länet.
- Landsbygdsprogrammet får en tydlig profil där företagandet i länet ska utvecklas. Det handlar också om satsningar på förnyelsebar energi, säger han.
Så jobbar vi med nyheter