För första gången på många år har Martina Bertilsson tre veckors semester. Annars är det full fart.
Hon jobbar mellan 50-150 procent via ett bemanningsföretag som barnmorska på flera sjukhus och som ambulanssjuksköterska, mestadels i norra Kalmar län. Hennes arbetspass i ambulansen är alltid ett dygn långa.
Hon har tidigare varit barnmorska i Norrköping. Och nyligen hoppade hon in på förlossningskliniken i Visby.
I våras startade Martina dessutom ett eget företag. I egenskap av barnmorska gör hon personliga hembesök hos föräldrar som väntar eller har fått barn och erbjuder amningsstöd och utbildningar i föräldraskap.
Martina gillar att ha "många bollar i luften". Ett förutsägbart nio-till-fem-jobb är för trist.
- Jag vill använda min hjärna och mina kunskaper samtidigt som jag lär sig något nytt på varje arbetspass.
Frågan är hur hon får ihop vardagen?
- När barnen var små hjälpte mina föräldrar och grannfamiljen Möller till. Sedan har jag en familj och en snäll man som ställer upp. Men en tid var jag hemma med barnen och jobbade halvtid på barnmorskemottagningen i Västervik.
Folk tycker antingen att hon har för mycket att göra eller att hon har ett spännande liv. Många ifrågasätter också att hon inte varit hemma mer med sina barn.
- Det är inte helt okej som kvinna. Jag får ofta höra "stackars Anders ska han behöva göra allt?" eller "vill du inte vara hemma hos dina barn?". Mina närmaste vänner har däremot aldrig varit negativa.
Hur kopplar du av?
- Jag tankar här hemma. Då sätter jag mig ute på altanen själv. Det är också avkopplande att umgås med vännerna och att baka. Bakning är som meditation.
Har du någon gång gått i väggen?
- Jag har varit där. Jag fick högt blodtryck och öronsus. Men nu känner jag igen tecknen. Sedan 2006 har jag känt av det en gång. Men det var tillräckligt för att jag skulle bli skrämd.
- Doktorn sa att jag skulle vara hemma i tre veckor. Men ska jag vara ärlig var jag bara hemma i en.
Martina växte upp med tre syskon i Gamleby och beskriver sin barndom som lugn och trygg. Hennes pappa var egenföretagare. Och det har troligen präglat henne.
- Jag lärde mig nog att driva på mig själv. Att det inte är någon annan som kan göra det åt en.
År 2000 började hon att läsa till sjuksköterska. Då var hon 30 år gammal.
- Efter tredje barnet var jag 28 år och hade ingen utbildning. Jag hade nog en 30-årskris och kände att det var dags att börja plugga.
På gymnasiet gick hon ekonomiprogrammet, men ångrade sitt val.
- Många år senare på en klassträff, sade någon till mig att jag alltid hade pratat om att jag ville bli barnmorska.
Hur kommer det sig att du drömde om det?
- Jag tänkte att det måste vara det optimala yrket. Det finns så mycket kärlek i ett förlossningsrum att man kan ta på den.
Martina har som vanligt en hektisk tid framför sig. Till hösten har hon sökt sju högskolekurser. Framför allt inom ledarskap för att "förstå hur chefer tänker" - men också för att utveckla sina egna ledaregenskaper. Hennes förhoppning är att komma in på en av kurserna.
Utöver hennes ordinarie jobb hoppas hon kunna vikariera som sjuksköterska i Norge och på en privatklinik i Stockholm.
Och när barnen flyttat hemifrån vill hon ut i världen som volontär.
- Det är en dröm att kunna hjälpa till. Det spelar ingen roll var utan huvudsaken är att jag gör en insats.