Milstenarna i kommunen restaureras

Sedan 1649 har milstenarna stått längst landsvägarna och delat upp vägsträckor i jämna avstånd. 1877 hade de spelat ut sin roll. Nu pågår en restaurering som gör att de framträder i ny dager.

Dokumenterar. Anders Carlsson från Frödinge farmartjänst fotograferar och Rolf Karlsson från Vägverket dokumenterar milstenarna i kommunen.

Dokumenterar. Anders Carlsson från Frödinge farmartjänst fotograferar och Rolf Karlsson från Vägverket dokumenterar milstenarna i kommunen.

Foto: Liljegren Anders

Västervik2007-11-23 00:05
I Västerviks kommun pågår nu sedan en tid en översikt och restaurering av alla milstolpar. Arbetet är ett samarbete mellan länsstyrelsen, Vägverket produktion och Frödinge farmartjänst. Samtliga stolpar fotodokumenteras, numreras och märks ut på kartor. Det praktiska arbetet består av att man rensar stenfundamenten från sand och cement och att gjutjärnsstolparna rengörs och målas och förses med stöldförankring innan de sätts på plats. Träd, buskar och sly runt milstolpen tas bort och området rensas upp och städas.Stenstolparna höjs också upp om de sjunkit ner. Rolf Karlsson på Vägverket har arbetat med att restaurera milstolpar under 15 år på uppdrag av länsstyrelsen. - Men nu när det skulle göras ett mer omfattande arbete fick jag be om hjälp från Farmartjänst. Det är tunga grejer det rör sig om. Stenstolparna går det åt två man för att lyfta upp. Behovet av att dela upp vägsträckorna växter under 1600-talet när centralmakten fick mer inflytande och resandet ökade. Allmogens skjutsplikt hade då blivit en så stor belastning att Kronan beslöt att införa bestämda respenningar för sina ämbetsmän, och det krävde att man visst avstånden. Taxan bestämdes till fyra öre milen för tjänstemän och adel, övriga betalade efter överenskommelse. I 1649 års gästgiveri - och skjutsordning bestämdes att riksvägarna skulle längdmätas och märkas upp med milstolpar. Tidigare hade man använt landskapsmil, som inte var något enhetligt mått. För att få en tillförlitlig mätning av avstånden måste all mätning utgå från Stockholm. Utseendet på milstolparna varierade från härad till härad och materialet kunde vara sten, trä eller järn.En större stolpe sattes upp vid varje mil och mindre stolpar markerade halva och fjärdedels mil. Det var en gammal svensk mil som avsågs den var 6000 famnar motsvarande 10688 meter. I samband med att Sverige 1877 införde den nu gällande millängden upphörde kravet på milstolpar. Genom fornminneslagen 1942 lagskyddades milstolparna och får inte utsättas för några åtgärder utan Länsstyrelsens medgivande.
I Västerviks kommun finns 91 milstenar. Av dessa är det 25 där bara fundamentet finns kvar. 32 är gjorda av järn och 34 av sten. Den äldsta är från 1737 den nyaste 1863. I hela landet finns cirka 8 000 milstolpar bevarade.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om