Resultaten för förra året, det första med det nya ersättningssystemet och hälsovalet, ger ett totalt överskott för länets hälsocentraler på nära 16 miljoner kronor på en omsättning av 629 miljoner kronor. Bäst i landet, men något som också kommer att vålla en del huvudbry för politikerna.
Det är långt ifrån klart om hur överskotten ska användas. Ska de rika ge till de fattiga, eller ska varje hälsocentral bära sina kostnader? Något som i så fall skulle kunna leda till besparingskrav i form av minskad personal eller sämre service.
Primärvårdschefen Lars Mattsson är i dag inte beredd att svara på den frågan.
- Målsättningen är att enheterna ska gå plus minus noll. Vi är just nu inne i en fas där vi analyserar ersättningssystemet. När det är gjort kan vi gå in djupare på hur vi ska hantera enheter med underskott respektive överskott.
Lars Mattsson menar att det är en landstingsövergripande fråga som så småningom måste till politikernas bord. Och det kan bli en känslig fråga. Det visar sig nämligen att de mindre hälsocentralerna utanför centralorterna går sämst. Om de inte tillförs pengar riskerar servicen att bli sämre.
Så här se resultaten ut för de fyra läkarmottagningarna i kommunen:
Eplanaden: Plus tre miljoner kronor.
Stora Trädgårdsgatan: Plus en miljon kronor.
Gamleby: Minus två miljoner kronor.
Ankarsrum: Minus en miljon kronor.
Lars Mattsson tror att en anledning till minusresultaten på de mindre enheterna kan vara att man tvingats anlita hyrläkare
- Träffsäkerheten i budgeten blir också bättre vid de större enheterna, säger han.
Landstinget måste nu ta ställning till om den totala vinsten ska överföras till nästa års budget, eller om underskotten hos förlustenheterna ska återställas eller skrivas av vid årets slut. Landstinget har olika sätt att se på den saken. En modell för resultatöverföring ska göras under det här året.
Konkurrensverket har i en färsk rapport varnat för att skriva av underskottet eftersom det är problematiskt i förhållande till de privata hälsocentralerna då det i praktiken är en indirekt subvention till de egna enheterna.
Om landstinget som ägare inte har någon klar strategi för hur underskottet i en konkurrensutsatt verksamhet ska hanteras då kan dessutom förtroendet för vårdvalssystemet skadas.
Privata aktörer ifrågasätter varför de ska driva verksamheter på andra villkor än egenregin, menar Konkurrensverket.
- Landstinget har en mycket viktig uppgift i att skapa likvärdiga villkor för verksamheter i egen regi och för privata leverantörer, säger Dan Sjöblom, generaldirektör på Konkurrensverket.