Midsommar - en oskyldig tradition?

Till skillnad från julen, som har en tydlig religiös innebörd, så är midsommar ingen helg vi omedelbart förknippar med andlighet. De flesta associerar sommarhögtiden med sommarsolståndet, den ljusa natten och naturdyrkan. Själva midsommarstången har återkommande tolkats som en fallossymbol och del av urgamla fruktbarhetsriter.Framför allt är midsommar ljusets och ungdomens högtid. Dansen kring stången hölls i forna tider igång natten lång av unga par - och det sades vara stärkande att tumla om i daggen framåt småtimmarna. Sedan början av 1900-talet hoppar och sjunger stora som små lekar som "små grodorna" och får på sin höjd en gräsfläck eller två på byxorna, men det nära samspelet med naturen förblir intakt under firandet. Utöver dansen är maten en viktig del av firandet. Sill, jordgubbar och brännvin är obligatorium på det svenska midsommarbordet och har funnits med sedan jordbrukssamhällets tid.Men midsommaraftons lättsamma och jovialiska karaktär rymmer även kopplingar till kristendomen. Fram till 1925 kallades midsommardagen för Johannes Döparens dag. Då den 24:e juni är då Johannes Döparen föddes, sex månader före Jesus. I takt med att kyrkans ställning minskat har betydelsen av midsommardagen försvagats och sedan några år flyttades Johannes Döparens dag oavsett datum till söndagen efter.Det är förvånande att de annars så kulturkritiska feministerna inte har gett sig i kast med den traditionsmättade helgen. För den genusintresserade finns det ju annars mycket att anmärka på; fallossymbolen - midsommarstången som reses och hyllas, eller varför inte de sju sorters blommor som plockas av ogifta kvinnor i hopp om att få möta sin blivande make i drömmen?I en tid som förespråkar pluralism och subjektiva traditioner, som julafton på en thailändsk strand eller påsk på Rhodos, borde midsommarhelgen kunna framstå som otidsenligt rigid. Men få former av alternativa midsommarfiranden existerar. Oavsett varför midsommarfirandet är så populärt är det positivt att vi fortfarande har förmågan att uppskatta och bevara en högtid. Låt vara att den infaller under den efterlängtade sommaren, när det skandinaviska mörkret och vemodet är långt bortom räckhåll och tillvaron mer ljus och trivsam - hotande regnväder till trots.