Mer kommunala pengar läggs på idrott än bibliotek

Det visar den gemensamma statistiken för samtliga kommuner och landsting. Statistiken för 2004 presenteras nu av Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Kommunförbundet).
Kostnaden för den kommunala verksamheten 2004 uppgick till 46 577 kronor per invånare i Västerviks kommun. Det är drygt 600 kronor högre än genomsnittet för kommunerna i Kalmar län. Samtliga kostnader är nettokostnader, det vill säga den kostnad som återstår när eventuella intäkter räknats bort.

Den verksamhet som kostar mest är omsorgen om äldre och funktionshindrade, med en kostnad på 13 215 kronor per invånare. Därefter kommer utbildning som kostar nästan lika mycket.
Billigare per kommuninvånare är till exempel räddningstjänst, barnomsorg, gatuunderhåll, missbruksvård och en hel del annat.

I Västervik kostar biblioteket betydligt mindre än vad idrotten kostar, tvärtom mot i övriga länet. Biblioteket kostade 363 kronor per invånare förra året medan driften av idrotts- och fritidsanläggningarna uppgick till 445 kronor.
I länets kommuner i övrigt var kostnaden för biblioteken i genomsnitt 440 kronor per invånare men 399 kronor för idrotts- och fritidsanläggningar.

I Västervik satsar också betydligt mer per invånare på fritidsgårdar än i länets övriga kommuner, liksom på missbruksvård för vuxna. Däremot är kostnaden väsentligt lägre per invånare i Västervik för till exempel gator och vägar, samt myndighetsutövningen på miljö- och hälsoskyddsområdet.
Statistiken visar också att kostnaden för näringslivsfrämjande åtgärder är mycket lägre i Västervik, bara 93 kronor per kommuninvånare, än i övriga länet där kostnaden är 229 kronor per invånare.

Intäkten för den kommunala verksamheten är 1 300 kronor högre per invånare i Västervik än i länet i övrigt. Västervik fick in 10 600 kronor per invånare 2004, varav 2 800 kronor på affärsverksamheten.
Genomsnittet för länet var 9 300 kronor per invånare. Västerviksborna fick alltså betala mer för den kommunala service de fått än övriga länsbor.
I detta är inte skatteintäkterna inräknade.

Att lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad sker i allt större utsträckning. 1999 köpte Västerviks kommun 20 procent av de kommunala tjänsterna från privata företag. 2004 var siffran 28 procent.
I länets kommuner i övrigt är trenden den motsatta, med 23 procent på entreprenad 1999 och 20 procent förra året.

Mer kommunala pengar läggs på idrott än bibliotek

Näringslivsfrämjande åtgärder och biblioteksverksamhet kostar mindre per kommuninvånare i Västervik än i resten av Kalmar län. Men de kommunala kostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar är betydligt högre.