Mer hemvant än hemvänt i Stadsparken

Hemvändarkonsert kallade annonsen det som skulle hända i Stadsparken på torsdagskvällen. För tre stämde det i alla fall, bröderna Jerry och Björn Segerberg samt Mikael Milton. Men gitarristen Leif Hedman bor här stadigt. Och jobbar lika stadigt som lärare på Musikskolan. Den yngsta i sällskapet, cellisten Hanna Andersson, har ett år kvar på Gymnasiet. Att det blivit mycket musik för henne är nästan ofrånkomligt. Så blir det oftast om man har en musiklärare som pappa. Hennes heter Nils-Inge. En annan icke-hemvändare är basisten Anders Källmar. För att få den titeln måste han ta sig till Uppsala.
Men strunt i annonstexten. När pappa Torbjörn Segerberg hälsat välkommen tog Jerry över mikrofonen. Han föreslog att konserten - eller kanske bandet - kunde kallas "Tusen tankar". Orden ingick i entrésången, "Jag går i tusen tankar". Men eftersom en låt lite senare hade datortiteln "Ett & Noll" får jag väl skriva "1000 tankar".
Titeln stämmer bra. Det blev ett program med vida svängar. Jerry är ensemblens sångartist, brodern Björn satt för det mesta vid sin synt. Och Mikael Milton självfallet bakom alla sina trummor och andra slagverk.
På något sätt är alla i sällskapet redan yrkesmusiker, möjligen Hanna undantagen, trots att hon, strax 18, spelat cello i tio år. Minst.
Jerry Segerberg går på Kulturverkstan i Göteborg, folkhögskolan där man utbildas till denna långa titel: kulturprojektledare!
Björn Segerberg går på Folkhögskolan i Tranås och lockade kurskompisen Anders Källmar med sig hit.
Mikael Milton är den som studerar längst bort, på Framnäs Folkhögskola i Piteå.
Alla bandets fem instrumentalister är skickliga på sina instrument. Det extra roliga var att de fick chansen att visa detta. Programmakaren, vem det nu var som bestämde mest, hade verkligen tänkt så Den där sköna, trivsamma Stadsparksstämningen tändes direkt. Blandningen gjorde också att de flesta i publiken fick personlig utdelning. Horgalåten med ny text (av Jerry?), Blood of Eden, Visa från Utanmyra i en ovanlig triovariant med Björn, Anders och Mikael.
Hela programmet kan jag inte dra här. Men ett par av de sånger Jerry sjöng vill jag nämna för att de gav en så bred bild av hans förmåga att lyfta fram ton och text, innehåll och stämning. Den heta sången "Du som har mitt hela hjärta" har inte många år på nacken. Jeremias i Tröstlösas "Man borde inte sova" är över hundra år. Jerry Segerberg gav liv åt båda.

Att det blir så gott i Stadsparken ska Stadsparksföreningen och alla sponsorer ha varmt tack för. Utan deras stöd skulle inte mycket kunna genomföras, hur enkla somliga arrangemang än kan se ut. Ett extra tack till vädergudarna är också på plats. Skönt att de lyssnar på väderleksrapporterna och håller sig på rätta vägen!