Oron hos Mehmet Demir växte. Året innan hade hans bror opererat hjärtat, så han trodde att samtalet var ett tecken på att något inte stod rätt till. När brodern inte svarade vid uppringning så försökte han nå sina andra syskon, som bor i samma område, utan att lyckas.
Mehmet Demir kommer från området Sanilurfa, öster om staden Gaziantep, i sydöstra Turkiet. Nära gränsen till Syrien. Byn drabbades hårt i jordbävningarna i början av februari. Hittills har 46 000 dödsfall rapporterats relaterat till katastrofen.
Efter ett tag lade Mehmet Demir ihop ett och ett, och insåg att han och hans fru Rukyies familjer drabbats hårt av jordbävningarna.
– Åtta släktingar har omkommit.
Nu, drygt två veckor senare, är området fortfarande hårt ansatt. Mehmet Demir har daglig kontakt med bröder och systrar.
– Folk vågar eller får inte gå in i sina hem. Vissa bor i tält och skolorna har svårt att hålla öppet.
Med jämna mellanrum inträffar fortfarande efterskalv, något som Mehmet Demir följer via en app på sin telefon.
– De mindre skalven bryr sig ingen om längre. Men visar appen en fyra eller högre försöker folk söka skydd.
Hur känns det att uppleva det som sker din familj på håll?
– Jag skulle vilja åka ner och hjälpa till. Men de säger till mig "kom inte hit".
Däremot menar Mehmet Demir att den dagliga kontakten är en tröst både för hans familj här i Sverige och de nere på plats.
– Så fort det är säkert nog vill jag resa ner.