Med järnvägen som närmaste granne
Bara ett tjugotal meter från Bengt Mårtenssons bostad i Almvik går Tjustbanan. Järnvägen har blivit en del av vardagen, men respekten finns fortfarande kvar.
Nära spåren. Bengt Mårtensson i Almvik bor bara ett stenkast från järnvägsspåren. Då och då ser han incidenter vid övergången som får honom att rysa. FOTO: ANDERS STEINER
Foto:
Hästgården i utkanten av Almvik där han bor ligger i direkt anslutning till järnvägen. Rälsen går ett tjugotal meter från boningshuset, och utanför tomten finns en obevakad övergång för fordon som ska ner till Ekviken en kilometer längre bort.
Under de omkring 30 år som Bengt Mårtensson har bott i huset har flera incidenter inträffat mellan människor och tåg. Sommaren 2000 omkom en kvinna och hennes barn i närheten, när deras bil fastnade på spåren.
Och på övergången vid det egna huset såg han själv en olycka för 20 år sedan. Då kom en ung flicka körandes på sin moped, men lyckades inte få stopp på den när hon upptäckte tåget.
- Mopeden låg här på vägen som en skrothög och flickan slungades iväg och stoppades av en grindstolpe som tidigare stod bredvid spåret. Men hon hade förskräcklig tur och klarade sig, berättar Bengt.
I dag har Banverket förbättrat sikten i korsningen mellan vägen och järnvägen. Grindstolparna är borta och banområdet har breddats.
Men några av problemen kvarstår. Bengt Mårtensson berättar att han måste komma väldigt nära järnvägsspåret innan synen är tillräcklig för att avgöra om det kommer något tåg eller inte.
- När jag kör traktorn är det först en 60 centimeter från rälsen som jag har bra sikt, säger han.
Själv har han varit ytterst nära att krocka med ett förbipasserande tåg. När han skulle korsa övergången med traktorn kom tåget, men i sista sekund fick han i backen och lyckads undvika en allvarlig olycka.
Att bo nära järnvägen innebär att respekten för tågen alltid finns där. Bengt Mårtensson säger att man alltid måste vara uppmärksam och att man aldrig vet när tågen kommer.
Vid plankorsningen finns stoppskyltar för bilarna, men trots detta ser Bengt ibland bilister som tar allt för stora risker.
- Jag ryser när jag hör tåget komma och samtidigt ser bilar som bara kör rakt över, säger han och fortsätter:
- Det är som om människor inte förstår hur lång bromssträcka ett tåg har. Det är ju inte som en bil som kan tvärbromsa, utan det tar ju en bit för tågen att stanna.
Så jobbar vi med nyheter