De möter Västerviksbor som nått botten: "Många skäms"

Den som inte betalar hyran, stör grannarna eller orsakar en sanitär olägenhet i bostaden riskerar att bli vräkt. Men Bostadsbolaget lägger ner stora resurser på att det inte ska behöva gå så långt.

Linda och Maya är bosociala samordnare på Bostadsbolaget. De berättar att de har ett gott samarbete med socialtjänstens olika förvaltningar och att de aktivt arbetar för att utveckla och förbättra samarbetet i syfte att undvika avhysningar.

Linda och Maya är bosociala samordnare på Bostadsbolaget. De berättar att de har ett gott samarbete med socialtjänstens olika förvaltningar och att de aktivt arbetar för att utveckla och förbättra samarbetet i syfte att undvika avhysningar.

Foto: Caroline Petersson

Västervik2024-02-10 07:00

Människor som mår så dåligt att de inte orkar öppna sin post, än mindre betala räkningarna. Några kanske har förlorat sin inkomst, och får inte ihop ekonomin. Andra lever i så ostädade lägenheter att kvarglömd mat omvandlats till jord och lockar till sig ohyra.  

Maya och Linda, som är bosociala samordnare på Bostadsbolaget, möter människor i Västerviks kommun när de är som mest utsatta. 

I deras jobb ingår att försöka hjälpa hyresgäster som hotas av vräkning. Det kan handla om alltifrån att man ligger efter med hyran, till att man orsakat en sanitär olägenhet. Grova störningar kan också göra att man riskerar att sägas upp. 

– Men det måste vara upprepade grova störningar som högljudda fester med gap och skrik, att man bjudit in andra som stökat väldigt mycket och stört grannar en längre period. De ärendena skickas till Hyresnämnden, där vi företräder bolaget, säger Maya Falk. 

Det är en lång process innan det går så långt att någon blir vräkt – eller avhyst som det kallas – och Bostadsbolagets mål är att ingen ska hamna där över huvud taget. 

undefined
Linda och Maya är bosociala samordnare på Bostadsbolaget. De berättar att de har ett gott samarbete med socialtjänstens olika förvaltningar och att de aktivt arbetar för att utveckla och förbättra samarbetet i syfte att undvika avhysningar.

Det första som händer om någon till exempel inte betalar hyran är att man får flera påminnelser och sedan inkassokrav. Först därefter lämnas ärendet över till Kronofogden. Långt innan dess försöker Maya och Linda få kontakt med hyresgästen för att se om man kan hjälpa till på något sätt. I vissa fall kan man upprätta en avbetalningsplan. 

– Vi agerar fort, för vi vill inte att man ska få högre hyresskulder än nödvändigt. Vi gör dem ingen tjänst genom att vänta. Men bara för att vi agerar fort betyder det inte att avhysningen går snabbt, säger Linda.

Är det en barnfamilj som ligger efter med hyran gör Bostadsbolaget en orosanmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten kontaktas också när det är någon som riskerar att vräkas. Handlar det om en sanitär olägenhet eller störningar skickas flera varningsbrev och "rättelseanmaningar" ut, med kopia till socialtjänsten, innan det blir tal om avhysning. 

I de allra flesta fall skärper sig hyresgästen, och får behålla sitt kontrakt. 

Men det kan vara svårt att hjälpa om man inte lyckas få kontakt med hyresgästen. En person som missbrukar eller mår dåligt kanske inte orkar vare sig öppna brev eller svara i telefon. Ofta får Maya och Linda gå hem till hyresgästen och knacka på. En del upplever en lättnad när de kommer. Mötet de kanske fasat inför, det var inte så farligt som de trott. 

undefined
Maya och Linda tror att det kan kännas extra jobbigt för vissa att söka hjäp i en liten ort som Västervik, där "alla känner alla" och man kanske gått på samma skola som den man möter på till exempel socialtjänsten.

Men det går inte alltid att undvika vräkning. Ibland behöver det göras av omsorg om övriga hyresgäster, som har rätt till en trygg boendemiljö. 

Det är Kronofogden som gör själva avhysningen, men Bostadsbolagets bosociala samordnare finns alltid med som stöd för både Kronofogdens representant och hyresgästen. 

Hur brukar hyresgästerna reagera i en sådan situation? 

– Det är klart att man blir ledsen och frustrerad. Man kan också vara rädd, säger Linda. 

– Då blir det verkligen skarpt läge. Många skäms över situationen och vissa har redan lämnat bostaden vid avhysningsdagen, säger Maya.

Samtidigt kan det faktum att man "nått botten" ibland bli till något positivt, som gör att personen inser läget och tar tag i sin situation. 

undefined
Även efter att Bostadsbolaget skickat vidare ett ärende till Kronofogden försöker man hjälpa personen som av någon anledning riskerar att bli av med sitt hyreskontrakt. Men när personen väl är vräkt är det socialtjänstens ansvar som tar vid.

I vissa fall är socialtjänsten med på avhysningarna med Kronofogden – men inte alltid. Maya och Linda skulle önska att de alltid var med, för att kunna hjälpa personen vidare. De bosociala samordnarnas ansvar upphör efter avhysningen. Det enda de kan göra är att hänvisa till alla instanser de kan komma på. 

– Vi kan inte erbjuda så mycket hjälp i det läget, då har vi redan försökt med allt vi kan göra. 

När vi frågar Märta Norberg på enheten för försörjningsstöd varför inte socialtjänsten medverkar vid alla avhysningar svarar hon att försörjningsstödsverksamhet bara kan delta om individen efterfrågat stöd därifrån. "Finns det minderåriga barn i familjen är Myndighet skyldiga att utreda och säkerställa att barnens situation blir till tillräckligt bra", skriver Märta i ett mejl till VT. 

undefined
De bosociala samordnarna tycker att socialtjänsten borde vara med vid alla avhysningar, men enligt Märta Norberg, verksamhetschef för försörjningsstöd, kan försörjningsstödsverksamhet bara delta om inidividen efterfrågat stöd därifrån. "Finns det minderåriga barn i familjen är Myndighet är skyldiga att utreda och säkerställa att barnens situation blir till tillräckligt bra", skriver Märta i ett mejl till VT.

När försörjningsstödsverksamheten får veta att någon har en hyresskuld – och hyresgästen inte redan har kontakt med socialtjänsten – kontaktar man personen via brev. I brevet informeras hyresgästen om den hjälp som finns att få, och hur man går tillväga för att få kontakt med försörjningsstöd. 

Om det finns barn på adressen föreslår försörjningsstöd en tid för ett besök eftersom det ökar sannolikheten att man faktiskt får kontakt. 

Linda och Maya har märkt att pandemin och den ekonomiska krisen gjort att allt fler av Bostadsbolagets hyresgäster har svårt att klara av att betala hyran. Många hör av sig och behöver hjälp. De kanske vill skjuta på hyran en vecka, eller dela upp den. 

– Det varierar från månad till månad, men december var en svår månad. Ofta är det tufft efter semestern också. Om vi har ett 40-tal som inte betalar hyran kanske vi skickar 5-6 vidare till socialtjänsten och Kronofogden. Många andra fastighetsbolag skickar dem direkt till Kronofogden, men vi jobbar aktivt hela tiden för att inte behöva avhysa någon. 

undefined
Bostadsbolaget gör mycket för att hjälpa personer som riskerar att vräkas.

Förra året behövde två hyresgäster avhysas, och ofta brukar siffran ligga mellan noll och två, enligt Maya och Linda. 

– Hade vi inte jobbat så förebyggande hade det varit många fler, konstaterar Maya. 

Bosociala samordnare

De bosociala samordnarna har många olika arbetsuppgifter, och en av dem är att hjälpa personer som riskerar att vräkas. 

De anordnar "boskola" med nyanlända, som får information om bland annat regler i tvättstugan, sopsortering och vilka skyldigheter och rättigheter man har som hyresgäst. 

De bosociala samordnarna bjuder också in till "trygghetsmöten" som är ett förebyggande arbete som ska skapa mer trygghet för alla hyresgäster. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!