Matrosen fick ett helt nytt utseende när allt gammalt revs

På sin mammas gata var Arne Wenell härom dagen. Han berättade för oss om Gamla Öster och kvarteret Matrosen i allmänhet och om sitt föräldrahem i synnerhet. Arne som snart fyller 79år är uppvuxen på Strömsgatan 35.
- Jag flyttade därifrån 1965 och senare revs huset liksom de övriga utefter Återvändsgatan.
Husen fick ge plats för nya fastigheter som inrymde såväl Skogsvårdsstyrelsen, Åklagarmyndigheten som Företagshälsovården. I dag är bara den förstnämnda kvar men namnet är nu Skogsstyrelsen. I husen finns även lägenheter och det är väl inte helt omöjligt att det blir fler så småningom.
I källarplanet och med infart från Norra Järnvägsgatan finns ett stort garage. Ett garage som bland annat polisen har utnyttjat för sina bilar.
Här kommer Arne Wenell in i bilden igen. Efter flera år på Tändsticksfabriken och Fisksätra så avslutade han sitt yrkesverksamma liv med att ta hand om polisens bilar.
- Därmed var jag tillbaka i det kvarter jag växte upp.
21 år på polisen blev det för Arne Wenell.
Alla backar ner mot hamnen från Strömsgatan fick ett namn. Himmelsbacken, Korvas backe och så vidare. Backen ner för Återvändsgatan kallades för Edströmsbacken.
På ena sidan ligger kvarteret Styrmannen som är helt intakt från äldre tider. Kv Matrosen däremot fick däremot ett helt nytt utseende i slutet av 1960- och början av 1970-talet.
Namnet syftade naturligtvis på gamla Edströms Åkeri som låg i det här kvarteret. Ett åkeri som drevs i flera generationer.
Från början var det förstås häst och vagn som gällde. Hästarna gick ofta och betade i hagen upp mot järnvägsstationen.
Walter Andersson, en annan gammal Österpojk, skrev i sina minnen från Öster:
"Det var gamle farfar Anton Edström som skötte finkörningen. Han var en liten bussig gubbe som lät oss få åka med när han var på hemväg. Han körde även likvagnen vid begravningar. Då var hästarna klädda i svarta schabrak. Edström tronade högt uppe på kuskbocken. Det hörde till god sed att bjuda kusken på kaffe och kakor, karameller i svart omslagspapper och vin eller brännvin. Sittande på kuskbocken hann Edström förtära många koppar kaffe , vin och kakor i sitt liv."
Det kom dock moderna tider med lastbilar. Så åkeriet fick "sadla om" men drevs som sagt vidare i flera generationer. Den siste som drev det var Göran Edström.

Edströms lycka hade den dubbla uppgiften som förvaringsplats för arbetsvagnarna och som nöjescentrum. Det öppna området av Edströms lycka blev på 1920-talet ett centrum för nöjeslivet i Öster. Lindgrens Tivoli var en vårlig gäst med skjutbana, slänggungor, hästkarusell och ett högstämt positiv, som höll Öster vaket till sent på kvällarna. En och annan cirkus gästade också lyckan.
"Zigenare slog då och då läger på Lyckan. De spelade, dansade, sjöng och spådde. Förkrigstidens barn hade hunnit bli tonåringar och förblev inte opåverkade av unga zigenarflickors mörka ögon och rasrena drag." Så mindes Walter Andersson.

Längst ner i backen mot Norra Varvsgatan låg ett tvåvånings reveterat trähus från 1700-talet som också revs när det var dags att ge plats för det nya stora komplexet. Det fanns en terasserad trädgård och faktiskt så har den stora innergården i dag ett utseende som delvis påminner om hur det såg ut förr.
- I huset bodde en Trulsson som var förman på Centralföreningen som låg i närheten, berättar Arne Wenell.
- Där bodde även löjtnant Ebbe Engström som var chef på hemvärnet.
I hörnet av Norra Varvsgatan och Norra Järnvägsgatan ligger ett stort flerbostadshus som Skånska Cement, senare Skanska, lät bygga. Det ägs i dag av Länsförsäkringar som för övrigt äger samtliga fastigheter i kvarteret.
Det äldsta huset i kvarteret Matrosen är det fina stenhuset i tre våningar i hörnet av Norra Järnvägsgatan och Strömsgatan. Det byggdes 1929 och arkitekt var Thure Karlswärd. Huset har fått behålla sin ursprungliga karaktär och kallas Sjöfartshuset. Hit fick folk gå förr när de skulle mönstra på något fartyg för att ge sig ut på havet.
På nedervåningen ligger sedan många år Järneströms Advokatbyrå.