Massor med lamm på Hjortstad gård

De ursprungliga fåren var av rasen cheviot. Numera är det raserna finull och texel som gäller.
- Men någon liten gen finns säkert kvar efter mina första får, säger Rauno, som numera har lämnat över gården, inklusive fårbesättningen, till sonen Jonas.
Jonas har idag 100 tackor som just nu är inne i en intensiv lammningsperiod. Han räknar med att få runt 200 lamm under perioden slutet av januari till början av april.
- Förr, när vi hade får av rasen gotländskt utegångsfår, var det svårt att få lammningen före mars månad, men med raserna vi har nu är det lättare att tidigarelägga lammning. Fördelen med det är att det kan erbjudas färskt lammkött i affärerna till påsk. Att sprida ut lammningen är något som är bra både för oss uppfödare och för konsumenterna.

För att tidigarelägga lammningen använder en del besättningar seminering. På Hjortstad försöker man göra det mer naturligt.
- Vi klipper tackorna och " fluchar" dem, vilket innebär att de får extra kraftfoder och mineraler, i augusti. Sedan släpper vi in baggen och då brukar det ordna sig med betäckningen.
Under lammningsperioden tillbringar Jonas mycket tid i fårhuset. Han går ofta en vända både på kvällen och under natten. Det gäller att vara med och skilja ut de får som lammat så de får gå i en mindre box medan de knyter av till sitt lamm. Det kan ändå hända att något lamm kommer ifrån sin tacka så länge att hon inte vill kännas vid det. En metod som Jonas då brukar använda är att spraya både tacka och lamm med så kallad adoptionsspray för att ge tacka och lamm samma lukt.

Jonas har hela sin gård omställd enligt KRAV:s regler. Det betyder att han inte använder någon konstgödning eller gifter för ogräsbekämpning. För fåruppfödningen innebär det att han inte får behandla förebyggande mot de parasiter som ofta sprids på beten där fåren håller till.
Han tycker att han hittat en bra lösning på det problemet genom att låta fåren och ungdjuren omväxlande beta på samma marker. Ekonomiskt har det stor betydelse att Jonas lammkött är kravmärkt.
- Jag får fem kronor extra påslag. Bäst betalas köttet som jag levererar på våren, runt 45 kronor per kilo brukar det bli.

De byggnader där Jonas har sina får i dag är mer än 100 år gamla och mycket otidsenliga.
- Jag håller på att planera för att bygga en ligghall nedanför den nuvarande ladugården. Den ska bli delad i två avdelningar så de 40-talet ungdjur som jag har kan gå in i den ena halvan och fåren i den andra. Det är ju egentligen bara en möjlighet att gå in och få lite skydd som djuren behöver. Annars trivs de bäst och mår också bäst av att gå ute hela året.
Fördelarna med att ha får tycker Jonas är att de är lätthanterliga, kan stängslas in med eltråd, som är lätt att sätta upp och flytta, och att de ger ett bra ekonomiskt utbyte i förhållande till arbetsinsats.

Massor med lamm på Hjortstad gård

För mer än 60 år sedan bad Rauno Andersson på Hjortstad gård i Hallingeberg sin pappa Folke att han skulle få ett lamm. Det blev tio stycken som hämtades från en gård i Locknevi. Sedan dess har storleken på fårbesättningen skiftat.