Långtidsprognosen för Kalmar län lyder: Mer nederbörd och högre medeltemperaturer. Det visar den klimatprognos som SMHI gjorde för Kalmar län 2015.
Metereologen Elin Sjökvist säger att myndigheten inte arbetar med grundvattenfrågor, som är viktiga för vattentillgången. Däremot visar framtidsprognosen att markfuktigheten kommer att bli sämre. Det kan låta konstigt med tanke på att nederbörden väntas öka.
– De högre temperaturerna leder till högre avdunstning, och längre vegetationsperiod.
Under vegetationsperioden tar växtligheten upp en stor del av nederbörden.
Moderaterna i norra Tjust underkänner klimatprognoserna. Hur förutspår man framtidens klimat?
– Forskningen om växthuseffekten är gammal. Den började redan på 1800-talet, säger Elin Sjökvist.
Enligt henne är växthuseffekten i grunden något positivt. Utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara 30 grader lägre.
– Däremot är vi människor beroende av att den är i i balans. I och med industrialiseringen har halten koldioxid i luften ökat, och med den medeltemperaturerna.
Prognoserna bygger på komplexa matematiska modeller.
Hur vet man att de fungerar?
– När man tar fram modeller stoppar man in historiska väderdata för att se hur bra modellerna kan beskriva dagens klimat. För att beräkna framtiden använder vi scenarier, som beskriver olika möjliga framtida utvecklingar och dess växthusgasutsläpp. Vi tittar alltid på resultat från flera olika scenarier och modeller.
Elin Sjökvist säger att det finns osäkerhetsmoment i klimatprognoserna. Ett är att vi vet inte hur mycket koldioxidutsläppen kommer att öka i framtiden. Ett annat är tröskeleffekter – det vill säga förändringar i naturen som är av oåterkallelig art och som påverkar klimatet. En sådan är nedsmältning av polarisarna, en annan är om den ryska tundran tinar upp.