Manikyr är viktigt för kor

"Man ska vara rädd om fötter, fötter ska man hålla högt" låter en strof i en Povel Ramel-sång. Och att det är en kroppsdel som är helt avgörande för välbefinnandet kan nog de flesta stämma in i.
Nu gäller det inte bara människor, utan i minst lika hög grad för kor.

Manikyr. Med van hand slipar Stefan Clasén ned kon klövar till lagom form och fason.

Manikyr. Med van hand slipar Stefan Clasén ned kon klövar till lagom form och fason.

Foto:

Västervik2007-03-15 00:25
Att få klövarna klippta, eller verkade som det heter, är mycket viktigt för att kon ska må bra. Minst två gånger per år bör klövverkaren komma och utföra sitt arbete. I våra trakter är det då ofta Stefan Clasén från Fårhult som kommer på besök. Han har haft jobbet som extraknäck jämsides med 50 mjölkkor under många år, men nu när han bara har ungdjur och hästar ägnar han sig på heltid åt klövvård.
- Det brukar bli omkring 9 000 kor på ett år. Vi är inte så många i Sverige som håller på med det här så mitt revir sträcker sig förutom i Kalmar län också en bra bit in i Östergötland.
- Jag är medlem i en förening som heter Svensk klövvårdsförening och som träffas årligen för vidareutbildning och information om nya sjukdomar och former av behandling, berättar han.

Vid besöket i Skramstad utanför Gamleby hade Stefan Clasén arbete under nästan två dagar med att verka de 100 korna. Han har en transportabel anläggning där kon hängs upp i en sele medan klövarna spänns fast en och en.
Han arbetar med en maskin som ser ut som en sliprondell. Det går snabbt och de flesta korna finner sig utan protest. Han passar också på att inspektera kornas klövar för att se om de har några begynnande sjukdomar. Ibland blir det behövas lite extra sprayning med ett lila ämne som är bakteriedödande om han ser att något inte är riktigt bra.
- Skulle det vara riktigt illa så kon är halt får jag sätta på en gummikloss på den friska halvan av klöven så den blir högre och den sjuka delen avlastad.

Första gången kon får sina klövar verkade brukar vara i samband med första kalvningen. En till tre månader före kalvning och lika lång tid efter är sedan en lämplig tidsintervall.
På Skramstad går 60 av korna i lösdrift med mjölkrobot och 40 är uppbundna.
- Skillnaden för mig är att korna som varit uppbundna har mycket hårdare klövar, det är som att arbeta i bakelit. De som går i lösdrift får mycket mjukare klövar, eftersom miljön där är blötare. Det har också varit mer problem med klövsjukdomar i lösdriften, bakterier sprids lättare. Korna som är vana att aldrig sitta fast kan också vara lite mer bångstyriga när de ska upp i verkstolen. Men när de känner att de inte kan komma loss så brukar det gå bra.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om