Många smiter från olyckor

Varje år anmäls ungefär 10 000 smitningsolyckor till polisen. Även om majoriteten av brott aldrig klaras upp, avslöjas däremot nästan alltid gärningsmannen om olyckan varit allvarlig.
För försäkringsbranschen kostar smitningarna närmare en halv miljard om året, trots att många som drabbas inte får någon ersättning.

Skadad av smitare. I fjol blev en äldre kvinna allvarligt skadad av en smitare i Malmö. I fjol anmäldes 9 900 smitningar till polisen och av dessa var 84 procent män. Foto: Patrick Persson/Scanpix

Skadad av smitare. I fjol blev en äldre kvinna allvarligt skadad av en smitare i Malmö. I fjol anmäldes 9 900 smitningar till polisen och av dessa var 84 procent män. Foto: Patrick Persson/Scanpix

Foto:

Västervik2007-06-22 00:25
Varje dag kommer det 160 skadeanmälningar som gäller smitningsolyckor till Trafikförsäkringsföreningen. Det är hit alla sådana försäkringsfrågor kommer eftersom det vid smitningar inte finns någon vållande till olyckan och därför inget försäkringsbolag som kan stå för kostnaderna.
- Om det är ett stort problem eller inte i trafiken beror på vad man jämför med, men helt klart är det ett gissel. Inte minst drabbas många oskyldiga. För det är inte helt enkelt att få ersättning för skador vid smitningar eftersom bevisbördan hamnar på den drabbade. Många får inga pengar alls, säger Svante Agerbjer som är skadereglerare på Trafikförsäkringsföreningen.
Trots det betalar man varje år ut mellan 400 och 500 miljoner i ersättning för smitningsskador.

Exakt hur många smitningar som sker varje år går inte riktigt att säga. Brottsförebyggande rådet, Brå, för statistik över alla polisanmälda smitningar, där väldigt få parkeringsskador ingår.
Statistiken är ganska säker sedan år 2000, då polisen införde en särskild brottskod för smitningsolyckor. Förra året polisanmäldes nästan 9 900 smitningar, vilket är en markant minskning sedan år 2000 då antalet var över 12 000.
På Trafikförsäkringsföreningen hade man förra året ungefär 20 000 parkeringsskador som orsakats av smitare samt ytterligare 15 000 skador som antingen inträffat i trafik eller där en smitare skadat annan egendom än en bil. Det handlar alltså om totalt 35 000, men en del av dessa återfinns även i statistiken från Brå.

Enligt lagen är man en smitare om man avviker från olycksplatsen utan att ge sig till känna eller hjälpa till med att få klarhet i händelseförlopp och så vidare. Även om det är brottsligt att smita, man kan få allt från böter till fängelse, är de flesta fall lågprioriterade hos polisen.
- Vi har dålig statistik över alla smitningar, men däremot en bra bild över allvarliga smitningsolyckor. Enligt våra siffror sker det varje år mellan ett och fyra dödsfall där en bilist kör ihjäl någon och sedan smiter. Men i dessa fall får polisen nästan alltid tag på gärningsmannen mycket snabbt, säger Thomas Lekander på Vägverket.

Och det är nästan alltid män som smiter. Av de 9 900 smitningar som anmäldes till polisen i fjol hittade polisen strax över 1 000 misstänkta personer. Av dessa var 84 procent män. Ungefär hälften av de misstänkta lagfördes och de allra flesta dömdes till böter.
- Många gånger smiter nog inte bilisten bara för att komma undan ansvaret för själva olyckan. Man kan misstänka att förarna många gånger kört påverkade av alkohol. Då smiter de för att det inte ska avslöjas att de kört onyktra. Anmäler de sig eller avslöjas nästa dag kan inte polisen bevisa att de kört påverkade, vilket minskar straffet avsevärt, säger Thomas Lekander.
De flesta smitare är män
Under 2006 anmäldes 9 881 smitningsolyckor till polisen. I 1 065 fall hittade polisen en misstänkt. Av dessa var bara 164 kvinnor medan 896 var män, vilket innebär att 84 procent av de misstänkta var män.
Av dessa fall ledde 509 till lagföring. 1 person dömdes till fängelse, 473 fick böter och 32 fick åtalsunderlåtelse. Det finns ingen samlad statistik över fördelningen mellan män och kvinnor bland de lagförda fallen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om