Det gäller förstås inte enbart Händelöp, utan verkar vara en generell ökning i hela kommunen. Vi har också fått dylika larm från exempelvis Storsjön öster om Ankarsrum. Orsaken kan ingen säga exakt, men teorier finns.
– Coronaviruset har gjort att fler vistas i naturen som är ovana och inte tänker på att ta med sig sitt skräp hem, säger Maria Kappling.
– Många är vana vid stadsmiljön där det finns en papperskorg var tionde meter och tar med sig den attityden även ute i skogen, säger Markus Nord.
När det sedan inte finns någon papperskorg att slänga skräpet i hamnar det på marken.
– I år är det en betydligt ökad frekvens av folk som är ute i naturen och det har absolut fått konsekvenser, säger Markus Nord.
Samtidigt är det allt fler som ger sig ut och städar i naturen. Utrustning i form av soppåsar och handskar finns att hämta på ett antal platser i kommunen och på Naturum finns även plockpinnar att låna. De kan dock behöva bokas i förväg. På grund av coronaviruset har alla gemensamma städaktiviteter ställts in, men desto fler familjer och mindre sällskap har greppat plockpinne och påsar för att gå ut och plocka skräp, berättar Maria Kappling.
Lördagen den 19 september är Håll Sverige rent-dagen, då skräpplockare över hela landet samlas för att plocka skräp.
På kommunens hemsida finns mer information och en länk till Strandstädkartan.
– Det är en digital tjänst där man kan berätta var det är stökigt och starta egna initiativ. Sedan markerar man när området är städat, säger Maria Kappling.
Det bästa vore förstås ändå om alla tog med sig sitt eget skräp hem, eller i alla fall tog med det till närmaste allmänna soptunna.
Det pratas ofta om hur lång tid det tar för olika sorters avfall att brytas ner i naturen. Det, påpekar Markus Nord och Maria Kappling, är egentligen oväsentligt.
– Plastprodukter bryts ner till mikroplaster som tas upp i näringskedjan och till slut hamnar i våra kroppar. De försvinner inte bara för att man inte ser dem längre, säger Markus Nord.
– Och då får vi inte bara i oss plasterna utan även de gifter som de dragit åt sig på vägen, säger Maria Kappling.
Mycket hamnar i sjöar och vattendrag, och inte minst i havet.
– Enligt beräkningar flyter just nu 86 miljoner ton plast omkring i haven och det vi kan se är en försvinnande liten del av plastskräpet, säger Markus Nord.