Lotsning från land ska utredas

Den nya regeringen vill att den svenska lotsningsverksamheten skall utredas. En tyngdpunkt läggs på hur ny teknik kan underlätta och effektivisera lotsarbetet samt förutsättningarna att utveckla lotsning från central i land.
Reaktionerna har hittills varit vaga. En viss tveksamhet och oro inför framtiden går dock att märka.
- Jag har inget emot att en utredning görs. Landbaserad lotsning finns på de flesta håll i Europa, säger Lennart Andersson som är chef på VTS, Vessel Traffic Service, i Malmö där bland annat beställningar om lotshjälp görs.
- Den landbaserade lotsningen utgör ett komplement och är en hjälp för lotsen ombord. Mycket viktigt vid svårare förhållanden.

Alla hamnar söder om 58:e breddgraden (går vid länsgränsen mot Östergötland) beställer lotshjälp från VTS i Malmö. Lotsarna för vår del är stationerade i Oskarshamn sedan många år.
- Lotsarna har dock ett litet kontor på Lucerna och även två båtar stationerade här. En större och en mera snabbgående, säger Hasse Dahl som klarerar fartyg och är enkelt uttryckt agent för fartygens rederier och ofta den som får beställa lotshjälp.
- I Västervik gäller 70 meters längd för fartygen medan det är 90 i exempelvis Oskarshamn och Norrköping.

Lotshjälp behövs relativt ofta i Västervik. Virkes- och massabåtarna från andra sidan Östersjön är omkring 80 meter långa. Att jämföra med oljebåten i förra veckan på Lucerna som var 140 meter. En lotsning kostar i regel närmare 10 000 kronor.
Lotsen går ombord "vid tredje bojen från Tallskärshålet" i närheten av Västerviks angöringsfyr Västerbådan. Västerbådan kan man för övrigt ringa till och en spökröst läser upp uppgifter om vindstyrka, vindriktning och vattenstånd.
- Lotsarna kan även gå ombord på en plats i närheten av Kungsgrundet, säger Hasse Dahl.

Det var där lotsarna från Idö gick ombord förr. En gång begärdes lotshjälp från fartygen genom att hissa den rödvita flaggan. Den spanades in från Idö och lotsarna gick ut. Lotsstationen på Idö lades ned i slutet av 1980-talet.
- De sista åren utgick vi inne från stan, säger mästerlotsen Rudolf Idlund. Lotsarna stationerades sedan i Oskarshamn.
Själv hamnade Rudolf Idlund på Sjöfartsverket som byrådirektör.
- Förändringarna har varit många genom åren. Även med tekniken och all datorisering. Jag har dock svårt att tro att det finns risk för att fartygsbaserad lotshjälp kommer att försvinna.
I uppdraget att utreda lotsverksamheten skall även alternativa organisationsformer att bedriva lotsverksamhet undersökas och vilka konsekvenserna blir om andra aktörer än Sjöfartsverket ges möjlighet att bedriva lotsning.
I utredarens uppdrag ingår också att se över om det finns anledning att öka möjligheterna att ge dispenser från både krav på behörighet och verksamhet i vissa geografiska områden.
- Större reaktioner är nog att vänta när utredningen är klar och det finns mer konkret att ta ställning till, säger Lennart Andersson.

Lotsning från land ska utredas

Fortfarande behövs det lotsar för att ta in fartyg över 70 meter till Västerviks hamnar. Lotsar som fortfarande går ombord på fartygen till havs. Lotsverksamheten har i alla år varit utsatt för rationaliseringar och nu aviseras ytterligare förändringar.