Lönsamt investera i Tjustbanan

Att investera 950 miljoner kronor i Tjustbanan skulle kunna korta restiden med 20 minuter. En ny rapport visar att en sådan investering även skulle vara samhällsekonomiskt lönsam.

Västervik2008-06-08 19:22
Västerviks kommun gör nu ett nytt försök att övertyga Banverket om nyttan av att satsa på Tjustbanan.ÅF-Infraplan Nord har, på uppdrag av kommunen, tagit fram en rapport, som visar att det visst kan bli samhällsekonomiskt lönsamt att rusta upp järnvägen mellan Västervik och Linköping.Syftet med utredningen har varit att klarlägga bästa möjliga nytta för 950 miljoner kronor.För att få ut så mycket som möjligt för pengarna, har utredningen fokuserat på sträckan Åtvidaberg-Linköping. Med bland annat kurvrätning och planskilda korsningar kan restiden halveras, från 36 till 18 minuter.Resterande två minuters tidvinst tas hem på sträckan Åtvidaberg-Västervik. Bland annat föreslås en uträtad bana med nya korsningar mellan Almvik och Västervik. Till en kostnad av 126 miljoner kronor kan 77 sekunder sparas på denna sträcka.Totalt innebär alternativ ett att restiden mellan Västervik och Linköping kan kortas från dagens 1 timme och 44 minuter till 1 timme och 24 minuter.Ett annat alternativ som ÅF-Infraplan Nord, med Stellan Lundberg i spetsen, har undersökt är en ny sträckning mellan Överum och Åtvidaberg. Detta alternativ beräknas kosta 1,6 miljarder.Kan tåget gå raka spåret Överum-Åtvidaberg, i 200 kilometer i timmen, kan restiden på denna sträcka minska från 36 till nio minuter. Den nya sträckan är 26 kilometer, varav åtta kilometer i tunnel.Trots den stora tidsvinsten, 27 minuter, ger detta alternativ mindre tidsvinst för pengarna än alternativet för 950 miljoner. Kostnaden för varje sparad sekund är ungefär 1 miljon i alternativ två, mot cirka 750 000 i alternativ ett.Det "billigare" alternativet är också det som väntas ge den största ökningen av antalet resande, då det förbättrar restiden så mycket mellan Åtvidaberg och Linköping.Kommunen är därför mest positiv till alternativ ett. Det är dessutom det enda som kan anses samhällsekonomiskt lönsamt, men bara om man räknar med andra effekter än vad en traditionell kalkyl gör.Utredarna tar fasta på att regering och riksdag har efterlyst beslutsunderlag där alla viktiga effekter av investeringar finns med. Så är det inte i traditionella analyser. Där beaktas inte, eller bara delvis, effekter för näringsliv och arbetsmarknad, kompetensförsörjning och minskade kostnader för förseningar och osäker restid. Andra faktorer som inte brukar finnas med är komfortförbättringar och effektivare användning av befintliga samhällsinvesteringar.När det blir lättare att pendla, kan fler arbetslösa få jobb. I utredningen räknas med en vinst för samhället på 250 000 kronor per år för varje arbetslös som får arbete. Dessutom kan fler människor få rätt jobb, vilket samhället också tjänar på.En brist i utredningen är att inte de båda alternativen även har lagts samman till ett tredje, där restiden efter de samlade investeringarna skulle hamna på en timme - den magiska smärtgränsen för många pendlare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om